Detta är en utskrift av hela hearingen med Hallsbergspolitiker i Sköllersta den 15:e april 2002.
Det är förstås en svårläst och lång text, men här finns i gengäld - i stort sett - varenda ord.

Deltagande politiker var från respektive parti;
Centerpartiet, Östen Karlsson,
Folkpartiet, Göran Bergström
Kristdemokraterna, Carl Ellwyn
Moderaterna, Ewa Unevik,
Socialdemokraterna, Sören Larsson
Vänsterpartiet, Ragnar Elfström
(Miljöpartiet var inbjudet till mötet som sådant, ej till att sitta i panelen såsom icke representerade i kommunfullmäktige).

Utfrågare var förberedda arbetsgrupper eller individer, medan hela hearingen och
debatten hölls ihop av Per Janse och Sophia Olin.

Först hälsades alla välkomna av Per Janse. Han försvarade den representativa demokratin och slog ett slag mot politikerföraktet, och menade att Hallsbergspolitiker nog var ute mer bland folk än vad man tror och att de har en ganska bra kontakt och känsla för vad folk tycker och känner. Men det är ett faktum att politikerföraktet växer och det är allvarligt. Det kan bli ett avstånd mellan väljare och valda. Hallsbergs kommun kunde man möjligen kalla för en ”banankommun”. Den har formen av en banan och Sköllersta ligger liksom lite grann utanför bananen.…Detta är en del av bakgrunden i relationen mellan Sköllersta och Hallsberg men det finns också en historisk aspekt. När jag kom hit för 15 år sen blev jag lite chockad över fientlighet jag märkte från Sköllersta gentemot Hallsberg. Det har säkert att göra med att Sköllersta en gång var en egen kommun….. Jag tror att en väg ur den här konflikten är en växelverkan mellan dom representativa krafterna och det civila samhället; föreningar, folkrörelser osv……Låt oss alla för demokratins skull engagera oss och även dra med fler i arbetet, det finns ju dom som inte är här ikväll. Olika arbetsgrupper har förberett frågor ikväll. Vi börjar med att släppa fram dom följt av svar från politiker med kommentarer och debatter. Efter denna förberedda utfrågning, får alla tillfälle att yttra sig.

Först gäller det trafiken.

I
Max-Åke Björkman: (visar och pekar på en aktuell karta över Kävestakorset) Här har vi busshållplatserna (på östra sidan av korset), som de ser ut i dag. Här finns inget övergångsställe, det finns ett här (pekar på ett befintligt), men det finns inget här i stället (över Pålsbodavägen), så det är alltså litet svårt för dom som ska gå till busshållplatsen och använda det övergångsstället, och här kommer alltså bilarna. Det är väldig trafik, speciellt på mornarna. Då är det mycket tung trafik och mycket persontrafik och dom kör fort här. Man håller inte 50 km utan ligger och gasar på litet mer, kanske det dubbla ibland. Här skulle vi vilja vi se en förändring. Eleverna kommer härifrån och går ner här och sen korsar dom över här redan, när dom åker hem. Det är konstigt att det inte har hänt en olycka för längesen.
Då är frågan: vad tänker Hallsbergs kommun göra åt det här?
(Senare visar han en karta med de lokal utvecklingsgruppernas förslag: Ett övergångsställe vid östra busshållplatsen med en refug med belysning och trafikljus, en 70km skylt längre bort, närmare Sköllersta, än den befintliga och 50km skylt där den befintliga 70km skylten står och ett staket vid svängen av cykelvägen.)

Svar av Ewa Unevik (m):
Först och främst vill jag passa på och tacka för inbjudan som jag har fått hit i kväll och jag tycker det är väldigt trevligt med det här initiativet till det här mötet. Det är ju då en väg som är vägverksväg så att säga, men det här är ju då ett bekymmer för oss med trafiken just i Sköllersta och med barnen fram för allt då som skall gå över och korsa den här vägen. Vi har ju sett det här tidigare och jag åkte runt lite grann här i kväll, innan jag åkte hit, och tittade, så jag ser ju att det här är ett bekymmer för er och med den befolkning ni har i kommunen…. Ni har ju väldigt mycket barn som bor här och medelålders människor som arbetar, så invånarna ser ut på det viset och det är naturligtvis många som trafikerar vägen och som går av och på bussarna så det här är ett jättebekymmer och jag kan inte annat än säga att vi måste försöka se till att vi får diskutera eller försöka i våra prioriteringar eller förhandla på något vis med Vägverket. För det här är en mycken angelägen fråga som jag ser det, med ett övergångsställe, som borde finnas, det kan vem som helst se.

Kommentar av Per Janse: Vi har en tolkare här nere, Alf Rikner, som ska försöka skriva ner det ni har sagt, kort, på en tavla, en slags formel.

Svar av Sören Larsson (s):
Ja, ska man sammanfatta det jag tänker säga så är det med två ord: Påverka Vägverket! Påverka Vägverket genom att ta upp diskussioner. Jag har tagit upp dom med såväl Vägverket som Länsstyrelsen utifrån den skrivelse jag tog del av när jag var här på invigningen av ert tjusiga bredband. Då fick jag med mig lite synpunkter och efter det så har vi eller jag tagit initiativet och träffat eller pratat med såväl Vägverk som Länsstyrelse, för det är ju där beslutet finns.
Fråga: Hur verkar tongångarna från deras sida?
Svar: Lyssnande. Så det gäller ju naturligtvis att vi jagar på här och det kan jag lova att det kommer Hallsbergs kommun att fortsätta att göra.

Svar av Östen Karlsson (c):
Ja, jag anser att vi i kommunen ska ta initiativet till Vägverket. Det är ju Vägverkets väg som det har påpekats här och vi kan inte bestämma hur det ska vara, men vi ska ta initiativet, och jag tycker att vi gott kan ge våran Tekniska förvaltning i uppdrag att klara ut det här med Vägverket omgående.

Svar av Carl Ellwyn (kd):
Jag vill också tacka för inbjudan och det tycker jag var ett bra initiativ för jag tycker att hela det här, idén, är viktig med opinionsbildning på orten. Jag vill också säga att när jag gav mig in i politiken för ungefär 10 år sen som fritidspolitiker, så var det just därför att jag tänkte att ”jag ska inte säga så mycket förrän jag sett om det går att påverka” och då ska jag tala om en hemlighet för er att det går nästan inte. Det är faktiskt så att när man har med Vägverket att göra, då är det som att dra katten baklänges, det kan jag lova. Det har vi sett borta i vår ända av kommunen. Jag kommer från Vretstorpskanten och då tror jag precis som Sören säger att det enda som egentligen hjälper det är att skapa opinion, och så skapa mer opinion och så skapa lite till. Det är naturligtvis dom här föreslagna åtgärderna som ni har……, det är inga kostsamma saker och det är inga stora saker heller så att säga. I vilken mån vi som kommun kan vara med och påverka det så ställer jag upp, självklart.

Svar av Ragnar Elfström (v):
Jag kan väl säga så här att ni har börjat helt i rätt ända. Det är ni i Sköllersta som har påverkat oss s.k. politiker och vi kan påverka Vägverket, så jag tycker ni har börjat helt i rätt ända. Men ge inte upp! Fortsätt er kamp, för det här verkar vara ett viktigt krav.

Svar av Göran Bergström (fp):
Tack för att vi fick komma hit. Jag tycker nog att dom alternativ som ni har lagt här inte är så bra. Jag tycker nog att det skulle vara faktiskt mellan den här busshållplatsen och fram till korset där då skulle man skjuta in en tunnel, alltså en gång- och cykeltunnel, - på något vis lösa med en gång- och cykeltunnel. För om man lurar ut något gammalt folk på den här gångvägen rätt över mitt i den här starka trafiken…… Det är inte speciellt bra sikt där och bilarna kommer, som vi sagt, rätt så fort om dom inte håller den hastighet som är satt. Den är ju sänkt från 70 till 50 nyligen. Men… jag tycker ju då att det skulle skjutas in en tunnel under vägen. Det kan man trycka genom vägbanan, in en tunnel och få alltså på det viset en tunnel. Det är genomförbart, Ellwyn, det vet du ju. Folkpartiet har tidigare föreslagit en cykeltunnel i Vretstorp, och det fick vi ju igenom tack vare att vi fick stöd från majoriteten. Det hade vi ju som förslag under många år och där gick kommunen in och betalade ett litet förskott på, och så skulle normalt Banverket bygga det här, men det byggdes då tack vare att kommunen tog ett initiativ här i Vretstorp då. Den andra grejen i det här som jag tycker är viktig, det är ju det att det här ju faktiskt är en väldigt farlig korsning överhuvudtaget helt oberoende i fall vi får bort gångare eller dom som cyklar, eller vad det nu är som…. Det är en farlig korsning. Jag tror alltså att den här vägen som går mellan Kvarntorpskorset och Norrköping är ruskigt viktig att den kommer i gång så snart som möjligt, så att man avlastar det här korset. Nu går alltså väldigt stor del av trafiken mot Norrköping över det här korset i stället för att kunna gå rakt fram utanför Pålsboda i den nya vägen som ska dras. Då finge man mycket mindre tryck på det här korset. Det är ett otäckt kors alltså, och jag tycker nog att det är viktigt att kommunen här så snabbt som möjligt får den här vägen byggd mellan Kvarntorp och Svennevad, förbi Svennevad och uppåt, och sedan att man gör den här tunneln. För jag tror det är farligt att lura ut folk på den här gång- och cykelbanan… Det är så.

Fråga av Per Janse: Själv är jag Kävestabo och måtte det inte bli en dödsolycka innan någonting görs. Tunnel har här framförts som det allra konkretaste. Skulle vi kunna ta laget runt och kommentera Bergströms förslag.

Svar av Ragnar (v):
Ok, kommentar till tunnel… Det är ju väldigt svårt att sitta och diskutera en tunnel så här rakt upp och ner. Är det någon annan som betalar än Hallsbergs kommun, så visst gärna tunnel.

Svar av Carl (kd):
Jag tycker att man ska se tunneln, fråga sig så att säga: vad är det man söker här, man söker en permanent lösning eller inte? Och eftersom vi hoppas att den nya vägsträckningen kommer ganska snart, den kommer i alla fall fortare med starkare opinion, så tror jag det är farligt att skapa en lösning här som Vägverket kan uppleva som permanent så att säga, utan att den ska vara bra och den ska vara funktionell tills dess att vi får den nya vägen. Men som sagt var, det är också en kostnadsfråga.

Svar av Östen (c):
Ja, jag kanske uttryckte mig något felaktigt i det att jag ser att det står (noterat på svarta tavlan, som svar av Centern) att Tekniska förvaltningen får i uppdrag att påverka Vägverket.
Påverka tycker jag att vi ska göra politiskt, men Tekniska förvaltningen får i uppdrag att tillsammans då eller i samråd med Vägverket klara ut hur det här ska se ut. Vad det gäller lösningen sen om det ska vara tunnel eller om det ska vara ett övergångsställe och ljus och sådana här saker – det tycker jag blir en fråga för tjänstemännen på Tekniska förvaltningen och Vägverket att klara ut vad som är lämpligt och vad som är möjligt att göra, som politikerna sen får ta ställning till, om det blir vi som får bestämma i slutändan.

Svar av Sören (s):
Ja, om jag också ska ha en synpunkt på vad som står på tavlan där så påverka Vägverket och Länsstyrelsen ska det stå. Prata med Vägverket och Länsstyrelsen det har jag redan gjort i den här frågan, så det får vi återkomma till. Men nu handlar det om att kavla upp ärmarna och påverka och jag tror att….. självklart är jag positiv till om Vägverket skulle göra en bedömning att det här är ett så angeläget objekt så att man lägger dit en tunnel. Nu är ju inte tunnlar alldeles gratis och jag tror att… det är inte realistiskt att få en tunnel i det här skedet, det tror inte jag. Självklart kan vi prova med det, för det vore bra, men jag tror att man måste gå till Vägverket och föra en diskussion om att hitta en trafiklösning som är acceptabel, och då kan det till exempel vara på det sätt som ni har skissat här, men som sagt, vill man bygga en tunnel och Vägverket är beredd att betala för det, då tycker jag att det vore jättebra. Men jag tycker att det vore synd om man låser fast sig vid en tunnel, för det skulle innebära att man inte kan göra någonting nu. Dom här åtgärderna som är föreslagna är ganska enkla och billiga, och då skulle man kunna göra det snabbt, och det tror jag är angelägna, att vi fixar någonting fort.

Svar av Ewa (m):
Jag tror också med tanke på den nya dragningen av vägen att man får titta på trafiksituationen totalt, och kommer man fram med krav om tunnel, som naturligtvis är det mest trafiksäkra för gående och cyklister. Men det kan dra ut väldigt långt på tiden, för då ställer man ett helt annat krav än ett övergångsställe. Vill man ha någonting snabbt gjort, så tror jag att man ska satsa på ett övergångsställe.

Replik av Göran (fp):
Ja, jag tycker fortfarande att det är ruskigt att man lurar ut folk på vägen här, faktiskt med att man bygger. Jag skulle avstå från att bygga ett övergångsställe därför att… är det några barn eller ungdomar som går ut där för att dom ser att det är ett övergångsställe, och sen har …. Det här är alltså ett otäckt kors va, och då är det farligt med ett övergångsställe. Då ska det i så fall vara mycket längre bort, så man har betydligt längre sträcka att gå på. Det är alldeles för nära själva korset för att man ska kunna hinna reagera om det kommer om det kommer en bil snabbt uppifrån, så det är viktigt att man placerar det i så fall rätt om man bygger där, betydligt längre mot Sköllerstahållet, men helst alltså att man gör tunnel. Och man säger ju här faktiskt att det tar sån jättelång tid att bygga den här tunneln. När vi gick in och föreslog det här då gick sossarna in direkt och stödde det här förslaget, och det tog bara något år innan det här var klart, eller något halvår, innan det här var klart. Jo, så är det. Du (Sören L (s)),får ruska på huvudet så mycket du vill.

Maria Brånn: Sockenvägen är genomfartsled i Sköllersta och har inte någon trottoar eller vägren. Det är både bilar, bussar, gående och cyklister som skall samsas. På morgonen är trafiken som mest intensiv när folk skall till jobbet och ungarna till fritids, förskolan och skolan. Eftersom bussarna skall både till Pålsboda, Hallsberg och Örebro så är det väldigt ofta på morgonen som de möts också, och då har man som gående inte en chans. Möts man precis där sikten är dålig, då får man mer eller mindre hoppa ner i diket. Då har vi i vår grupp diskuterat hur vi skall kunna röra oss på ett trafiksäkert sätt i Sköllersta och kommit fram till att man med hjälp av ett gång- och cykelstråk från dom olika delarna i Sköllersta skall kunna nå centrum, skolan, idrottsplatsen, folkhögskolan, Svenska kyrkan, Tingsgården och Lithells. Sen behövs det också att gång- och cykelvägarna knyter samman bostadsområdena. En lösning är att man bygger en gång- och cykelbana längs hela Sockenvägen och även Vranavägen upp till idrottsplatsen, där vägen har mycket träd som skymmer sikten.

Fråga nr.1 - Har ni politiker ambition att driva den här frågan att bygga en gång- och cykelväg längs hela Sockenvägen, som också är Vägverkets väg?

Svar av Göran (fp):
Ja, det är nog bara att bygga faktiskt, för det finns inte så mycket annat att göra. Förhandla snabbt med de ägare som ligger efter vägen, och det är inte jag säker på att det är så lätt att göra det. För att det är inte alla som vill släppa till tomt till en cykelväg så här som kommer närmare inpå huset. Det kan ju bli problem. Men - bygg cykelvägarna här. Det måste vara minst lika bra som i Pålsboda. Där finns det cykelvägar rätt igenom hela samhället. Klart att det ska vara det.

Svar av Ragnar (v):
Ja, som första åtgärd så tycker jag man kan föreslå 30 km för bilarna i det här området, och det kan man så fort som möjligt åstadkomma. Och det tror jag att det väl finns stöd bland er sköllerstabor att hålla ner biltrafiken på det viset. Sen det här med gång- och cykelvägar, det är ingen politisk motsättningsfråga bland oss. Det är väl någonting som vi tittar på i hela kommunen, och det verkar ju klokt att det skulle bli här ute genom att det finns så pass mycket barn som rör sig i området.

Svar av Carl (kd):
Jag hakar på vänsterpartiet där också och tycker att en bra åtgärd nu kunde vara att förlänga den här 30-sträckan på Sockenvägen. Jag är inte säker på om jag är felinformerad, men jag tror att det här är en vägverksväg också, vilket ju gör att då är det inte bara att bygga som Göran säger, utan då skall det förhandlas med Vägverket. Vi har samma problem där också i andra ändan av kommunen, och då kan jag tala om att det är en lång väg att vandra, men visst har vi ambitionen som Ragge säger. Det är klart att det absolut bästa och finaste vore
Att ha sas en cykelväg som löper parallellt med den här vägen. Så visst ska vi dit så småningom.

Svar av Östen (c):
Ja, det är ju så att vi i kommunstyrelsen brukar få göra en prioriteringslista, vilka åtgärder vi vill ha utförda. Det här tycker jag är ett rimligt krav, så det kommer jag att stödja att vi gör dom här gång- och cykelvägarna. Sen kan det ju vara kanske… troligen fastighetsproblem och sådana saker som inte är lösta, men det lär man ju börja med det, för att försöka klara ut det.

Svar av Sören (s):
Ja, jag vill först deklarera en sak att jag har för avsikt att komma tillbaka till Sköllersta och kunna titta er i ögonen även då, så därför har inte jag ambitionen i kväll att lova mer än vad jag kan hålla. Jag kan inte lova att Vägverket snabbt bygger den här gång- och cykelvägen. Vad jag kan lova däremot är att den nuvarande majoriteten i kommunen, och jag tror också oppositionen, kommer göra allt vad vi kan för att påverka Vägverket att bygga den här gång- och cykelvägen, för den är oerhört angelägen, oerhört angelägen. Så det råder ingen tvekan om ambitionen, men att sitta här och lova att den skall byggas, då lovar man någonting som man inte har kontroll över själv, och det tycker jag är att luras litet. Vi ska göra vad vi kan för att få Vägverket att bygga den här.

Svar av Ewa (m):
Ja, jag får väl säga som Sören, socialdemokrat, jag vågar inte heller sitta här och lova eftersom vi äger inte frågan sas. Vi har i kommunstyrelsen ett arbete där vi prioriterar utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen. Men det här är en vägverksväg, därför vågar vi inte sitta här och lova att vi ska bygga ut. Jag har egentligen en fråga till er- därför att det finns ju sådana här säkra gång- och cykelvägar in i området. Skulle man kunna tänka sig att man drar en gång- och cykelväg ut ifrån stora vägen och fram till dom här säkra gång- och cykelvägarna. Är det någon framkomlig väg ? (Början på Sockenvägen visas på karta) Där ja, precis. Den sträckningen i första hand för att barnen ska kunna komma på dom gång- och cykelvägar som finns inne i bostadsområdet.

Replik av Sören (s):
Jag har pratat med Vägverket och Länsstyrelsen även om den här vägen, och till skillnad från Kävestakorset så var gång- och cykelväg ett mycket känt önskemål på Vägverket, och är inne i rullorna, så att där kommer ….. Det är under beredande i alla fall. Jag kommer inte ihåg var den ligger på våran prioriteringslista rakt upp och ner. Det vi har prioriterat högst utav gång- och cykelvägar, som är vägverksvägar är ett mycket gammalt önskemål om en gång- och cykelväg till Fredriksbergs skola i Vretstorp från gamla E20. (Sören får en kopia av prioriteringslistan av Per) Det är nr.8 på vägverksobjekt, ja. (Ngn ur publiken säger: nr.15 på kommunens) Vi skiljer på objekt som kommunen skall betala och som vägverket skall betala.

Fråga nr.2 - För 5 år sen jobbade föräldraföreningen fram en karta för att få just säkrare skolvägar för barnen. Man gav ut en katalog för att man skulle kunna se var man kan åka och uppmärksamma föräldrarna var det var litet mer besvärligt. Nu ser vi att det inte hjälper att göra sådana här saker. Man använder Sockenvägen i alltför hög utsträckning ändå, och det är väl därför att den går mitt i Sköllersta. När ska de här barnen som nu tvingas gå utefter Sockenvägen få en säkrare skolväg? Det har utretts länge nog, så det är dags att vi ser några åtgärder också.

Svar av Göran (fp):
Dom tror jag har lovat tidigare. Jag sa att det är bara att sätta i gång att bygga, det kan man ju tycka, men faktum är ju det att vi kan ju i alla fall stå upp här och säga att vi lovar att så fort som möjligt driva igenom det att påverka just den här sidan. Vi är ju med och prioriterar det här, faktiskt. Så då kan man väl yttra sig?

Svar av Ragnar (v):
Ja, det är nog inga stora politiska motsättningar mellan oss här. Det är väl då om man snabbt kan försöka få ner hastigheten. Det är väl vad det handlar om i första svepet, för att hålla ner olycksriskerna.

Svar av Carl (kd):
Ja, jag håller också med om det och jag insisterar på att jag tror att det är bra att sänka hastigheten. Det är bra att bygga sådana här ryggbulor också för att få ner den, och det är ett bra sätt att få vägen säkrare just nu. För när Vägverket sas får ändan ur vagnen, det kan man inte säga något om.

Svar av Östen (c):
Ja, det är väl tyvärr så att det inte är så enkelt att bara sänka hastighetsgräns och sånt där, för att det måste på något sätt kännas motiverat för trafikanterna att köra i den farten, som man anger och det kan vi ju sänka till 30 och så där, men det måste vidtas åtgärder på ett sånt sätt så att det känns riktigt att hålla en långsammare fart. Kalle nämnde här det här med bulor och sådana här åtstrypningar. Man kan säga sådana här åtsnörpningar, där det blir smalare och så där, så håller det ner farten. Men bara en skylt med 30 km… Tyvärr så är det så att då går det nog litet för fort.

Svar av Sören (s):
Alltså, Sockenvägen vågar jag inte ha någon bestämd uppfattning om. Annars när man kommer med önskemål om bulor på återvändsgator i bostadsområden då brukar jag ge rekommendation: snacka med grannens grabb i stället, för det är han som kör för fort i regel. Gå över häcken och snacka med dom och säg åt dom att vi faktiskt har småungar här, och ta och ta det litet lugnt. För de här bulorna är ju, ja, de är på både gott och ont. Men det är möjligt att det behövs på Sockenvägen. Vi får väl spana litet extra på det här. Jag vågar inte ha någon bestämd uppfattning, för som sagt bulor är ju inte någon höjdare med tanke på att vi alldeles strax ska diskutera att köra mer buss på Sockenvägen. Då vet vi ju vad busschaufförerna tycker om bulor.

Svar av Ewa (m):
Jag vill inte uttala mig om bulor eller avsmalningar heller här i kväll. Det tror jag någon annan måste titta på. Men sänka hastigheten är ju en åtgärd. Men det vill ju också sen till att sköllerstaborna som kör här igenom följer den hastigheten, för det visar sig ju sen att när man har kontroller utav hastigheten så är det ju faktiskt dom som har ropat efter det som kör för fort. Så vi måste ju allihopa följa hastighetsbegränsningen också.

Max-Åke Björkman: I området runt Stationsplan bor det cirka 300 människor i alla åldrar. De som nu bor där är tvungna att gå hela vägen upp till Vranavägen för att ta sig till Örebro eller Pålsboda med buss. Vi ser också rätt ofta folk som går av bussen på Vranavägen och som får gå hela vägen ner till jobbet på Lithells. Vi föreslår därför att länsbuss nr.727 från Örebro utökar sin rutt genom att åka Sockenvägen ner mot Stationsplan, vända där och åka tillbaka genom samhället den vanliga rutten mot Pålsboda. Då kan fler ta bussen på ett bra sätt.
Fråga: Vad tycker ni?

Svar av Ewa (m):
Nu kan inte jag exakt hur 727:an går, men att den kunde gå längre kan jag väl hålla med om och det här är ju en länstrafikfråga, men vi är ju delägare i Länstrafiken och kan förhandla med Länstrafiken hur vi vill ha det, men Stationsplan där som ni pratade om, där finns ju en detaljplan på ett boende inritat, och jag vet inte om jag tycker så här om det. Finns det möjligen något lämpligare område att göra vändplan för bussarna på, närmare Lithells tex?
Jag tycker det är ett bättre alternativ om det gick längre fram. Jag tycker att det vore trevligare med bostäder där än med busshållplats eller vändplan.

Svar av Sören (s):
Låt mig först säga att det här med att var bussar ska stanna är en väldigt intressant fråga.
De flesta av oss tycker att bussen ska stanna precis där jag bor. Sen är det bra med det. Sen dit jag ska också. Jag är inte alldeles säker på att Pålsbodaborna som kommer från Örebro med den här bussen uppskattar att ha en 10 minuter längre väg eller någonting sånt. Det där är ju en ständig fråga som man måste göra bedömningar kring om var man hamnar i det optimala läget. Det får inte vara så att man har så mycket uppehåll utefter en sträcka så att man tappar resenärer, som reser dom långa sträckorna. Det där är en bedömning och det är precis som Eva säger att det är Länstrafiken som gör den bedömningen. Personligen och spontant tycker jag att det verkar avsevärt mycket listigare att inte ha någon vändplats på stationsplan, utan köra bussen rakt igenom Sköllersta. Om man kommer från Vranavägen vid idrottsplatsen och svänger vänster och sen stannar man på den här busshållplatsen som finns där, och som skulle ha funnits i alla fall, och sen kan man väl göra en hållplats i så fall vid stationsplan eller någon annanstans här och sen kör man ut borta vid Lithells i stället. Det verkar mycket mer smakligt i stället för att den ska tröska fram och tillbaka på Sockenvägen. Men det där är också en sån där fråga ….. Jag har fört ett resonemang en gång i tiden, inte för så längesen, med Länstrafiken om det här och man har lovat att titta på om man kan se en lösning på det här. Bara för att markera hur angeläget vi tycker från kommunens sida, eller från majoriteten i kommunen, men jag tror dom andra också,
att lyssna på dom här utvecklingsgrupperna så hade vi ju faktiskt så att den här busshållplatsen vid korset hade varit byggd i dag om vi inte hade fått kraftiga signaler
från den lokala gruppen här i Sköllersta om att man hade andra tekniska lösningar. Och då sa vi: låt oss föra en diskussion tillsammans och se hur vi kan hitta den optimala lösningen.
Så att personligen och spontant så tycker jag att det känns smakligare att köra rakt, vad blir det nu, ut vid Lithells här och stanna någonstans på vägen. Det verkar smakligare än att vända vid stationsplanen, för då får man också en bussrörelse mindre genom Sköllersta.

Svar av Östen (c):
Ja, jag tycker att den här lösningen ser rimlig ut. Sen är det ju en sak som ni har föreslagit här, sen är det ju en sak att det är ett planerat bostadsområde vid stationsplan. Men det går ju att ändra på det här och flytta på vid senare tillfälle. Men jag tycker att i dagens läge så är det möjligt att göra så där och det är inte så fasligt mycket, så där väldigt stor krok att köra. Sören var ju här och tänkte på Pålsbodaborna, men jag tycker nog att den här lösningen är rimlig, så jag är beredd att stödja den.

Svar av Carl (kd):
Jag tror att man kan vara överens om tydligen att det inte är bra som det är, och då ska man ju titta på vad det finns för lösningar. Jag har också tittat på det här och tycker att, om jag har förstått det rätt, så vore det smartare att låta den här linjen sträcka sig längre nedåt Lithells till, så jag håller med Eva där och tycker att det var bra, och Sören talade om samma sak. Men sen så om jag förstod det rätt i några papper här någonstans så hade man litet andra tankar med den här busshållplatsen sas också där att den skulle kunna fungera som något slags öppet torg också eller någonting sånt, var det fel uppfattat eller fanns det sådana tankar också? Men det behöver ju inte utesluta det, för visst kan man ta någon del utav den här bebyggelseytan för att skapa sånt och ändå ha busshållplats där.

Svar av Ragnar (v):
Ja, man får väl hoppas då att Länstrafiken inte bara är ute för att jävlas med sköllerstaborna. De har väl någon tanke i det här också, och är det så att dom är ute för att djävlas, då får ni väl jävlas tillbaka.

- Replik av Per: Det är just er önskan att djävlas i det fallet som vi särskilt frågar efter.

Svar av Göran (fp):
Jag kan inte förstå vad Sören funderar på när han föreslår att man ska åka ut genom Sköllersta där nere. Det är dom som kommer från Örebro, som ni pratar om nu, eller? 727:an ? (Svar av Max-Åke: Just det) Dom som bor i hela området efter Sockenvägen åt andra hållet mot Pålsbodahållet, ska det inte vara någon busshållplats där längre? Det är två busshållplatser till vad jag förstår efter Sockenvägen längre bort. (Svar av Max-Åke: Enligt våra förslag ska det vara så) Jag tycker att man åker ner och vänder någonstans nere vid Lithells så får dom kortare väg, och så åker man tillbaks någon naturlig körning i stället för att man…. Det är bättre. Vi åker åt två håll på samma väg i Pålsboda på flera ställen också, så att det är väl inget onormalt att man gör det. Bara att man snabbt kan vända. Jag tycker inte att man ska bygga en busshållplats där nere på gamla stationsplan inte, men däremot att vända litet längre bort kanske. Det var någon som föreslog det. Det var Ewa, tror jag. Det är ett bättre alternativ. Kanske vända och göra någon backanordning vid korset någonstans längre bort. Ja!

Lena Jansson: Enligt en tabell som här presenteras på overhead kan vi se att vi har väldigt litet ungdomar och ganska mycket barn här. Huvudparten av vår befolkning är i arbetslivet. Vid jämförelse med Hallsbergs kommun har vi mycket mera barn här upp till 15 år. Vi har lika mycket tonåringar som flyttar hemifrån, vilket är 4% av befolkningen. Vi har fler som arbetar än Hallsberg och vi har mycket färre pensionärer, väldigt litet jämfört med Hallsberg i övrigt. Sköllerstas befolkning minskar i dag och det beror väldigt mycket på att vi har folk som flyttade hit på 60- och 70talet, och som bor i stora villor i Sköllersta, och en väldigt stor del av dem, som bor där, är över 55 år. Jag har kollat med Hallbo - det finns inga lediga lägenheter i Sköllersta, och det har det inte funnits på väldigt länge. Det finns inga villor till försäljning i tätorten. Det finns två utanför, långt utanför tätorten. Kommentaren från fastighetsförsäljarna är att dom gärna vill att vi bygger lägenheter här för att få litet rörelse på befolkningen. Vi har fem lediga tomter och tre av dom är sluttningstomter och en ligger vid stationsplan och en annan vid Vranavägen. De är inte särskilt attraktiva tomter. Det är ingen som bygger en sluttningsvilla i dag, det kostar litet för mycket. Det är tio personer som står i bostadskö här i Sköllersta och så har det varit det sista året, enligt Hallbo. Totalt antal lägenheter är 79 st. Vill vi behålla våra ungdomar vore de gamla ettorna toppen, det finns åtta stycken, så det är inte så mycket att slåss om. Vi har åtta seniorbostäder och om man tänker sig att dom här 55-64åringarna stannar kvar i Sköllersta så har dom alltså (237 personer) åtta seniorbostäder att slåss om.
Nu ställer jag frågan till er: Vad tänker ni göra åt det här och när?

Svar av Carl (kd):
Jaha, det var ju typiskt att vi skulle få börja på det som är svårast. Det är ju faktiskt så att hittills har vi talat om saker som vi har väldigt svårt att bestämma över. Nu kommer vi till sånt som vi faktiskt i kommunen har en hel del att säga till om. När det gäller tomterna i Sköllersta, så ……. Vi var uppe och kollade i dag på Miljö och Bygg och jag tyckte nog att jag räknade till fler än så, men det kan vara också därför att vi räknade in dom här som var tänkta nere vid busshållplatsen också. Jag vet inte om du hade räknat med dom? Men det jag skulle vilja säga om det här…. Det är ju så att vi har ju en besvärlig bostadssituation i kommunen på så sätt att vi har alldeles för mycket tomma lägenheter i Hallsberg, och det är ju inte ni betjänta av, det förstår jag också. Men tyvärr så är det samma bostadsstiftelse, som har dom här lägenheterna, och vi har alltså därmed inte en bostadsstiftelse som är förmögen egentligen att ge sig in i varje fall större byggande just nu.
Men däremot så är det ju så att om det finns en marknad för lägenheter även om dom är små, då tror jag på att det finns möjlighet att få andra entreprenörer att ställa upp och bygga. Det skulle jag i så fall vilja uppmuntra och att man söker intresserade byggherrar på den privata sektorn som i så fall kan fylla det behov som finns. När det gäller äldreboendet är det en liten annan femma. Där måste man väl se kommunen i stort också, och jag är inte tillräckligt påläst där för att kunna säga……. Men är det så att det också för Sköllerstas del behövs inför framtiden så måste vi ha med det, ja.

Svar av Ragnar (v):
Jag känner inte till riktigt det där riktigt att det fanns fem villatomter. Jag hade för mig att det var betydligt fler. Vi har ju då under några år pratat om att Sköllersta eventuellt kan bli ett alternativ mot Örebro och universitetet, så jag trodde att det var faktiskt fler tomter. Men just det här med lägenheter, det är ju ett problem, och som det ser ut då för kommunen, så kan man bara medverka till att någon annan eventuell intressent ges möjligheter att bygga. Det skulle ju inte vara helt främmande om det finns marknad för det sas. Det är ju mycket som handlar om marknaden i dag. Så att finns det aktiva hyresgäster så tror jag nog att marknaden ställer upp nu om kommunen sviktar.

Svar av Göran (fp):
Jag har för mig att det var så att i början av 90-talet så hade vi uppe det här och vi propagerade för att man skulle bygga lägenheter här nere i Sköllersta, och det gjordes en plan, har jag för mig. Sedan bjöd man in sköllerstaborna till att titta på det här och det kom två eller tre stycken, tror jag det var, som kom och tittade, av vilka då några var så gamla så det kanske inte ens var möjligt att någon skulle bo i ens en sådan lägenhet, som det var planerat där. Jag säger det inte därför att jag tror att det inte är så nu. Men jag tror att det kanske är så nu, att det finns en större efterfrågan för närvarande, och då tycker jag att man ska göra ett nytt försök med något liknande, som man hade då. Det är ju helt riktigt. Så jag stöder att man gör ett försök med att göra en plan för byggande av lägenheter, och även för att då göra tomter, så att det finns möjlighet till fler och kanske attraktiva ställen också då, planera in det.

Svar av Östen (c):
Ja, det var ett intressant stapeldiagram, som Lena Jansson visade här. Det visar ju att Sköllersta har en tämligen ung befolkning och många i arbetande ålder. Sen när du utvecklade det här litet mer så är det väl så om jag fattade rätt – det är ganska många som är i den övre delen av den aktiva åldern, och som kommer att bli pensionärer inom några år. Det vi kan göra då det ju att vi skulle försöka få till stånd någon som kan bygga lägenheter, attraktiva då för äldre människor, främst som då kan lämna sina villor och vi kan få en förnyelse den vägen. För jag föreställer mig att många som en gång byggde i Sköllersta, det tycker inte jag är så länge sen, men att dom börjar på att tycka att det kanske är litet onödigt stora utrymmen och så där, och att man inte har några barn kvar hemma. Det tror jag……. Jag kan inte säga, jag är inte så där….. Jag har nog inte ägnat mig så mycket åt det där problemet, det vill jag nog säga. Men det talar för att man skulle göra på det sättet och att det har alla chanser att lyckas. Det är för att det är närheten till Örebro för dom som jobbar är ju uppenbart att den fungerar bra här i Sköllersta.

Svar av Sören (s):
För det första så …. Det finns fem lediga tomter, det är alldeles korrekt, eller du sa fyra, men det är fem på… , sex kanske det är tom, men det är fyra på Egebyvägen och dom är litet bökiga, det har du alldeles rätt i. Men det finns inget hinder att ta fram mycket nya villatomter i Sköllersta. Vi har en markberedskap som är mycket god här, så att blir det bara tryck på det, så fixar vi detaljplaner så att byggnation kan komma i gång. Det är inga bekymmer med det. Men problemet är att det fortfarande är litet för dyrt att bygga nya villor i förhållande vad man kan köpa gamla för. Det kostar åtminstone 1½ miljon att bygga en någorlunda vanlig villa, och den får man knappt miljonen för om man har litet tur va, när man ska sälja sen. Eller man kan köpa motsvarande. Men det där tror jag löser sig. Sen när det gäller flerbostadshus så tycker inte jag att man ska va så där passiv som…… (Han visar en karta) Det här är den detaljplan som finns just för stationsområdet, för det är som Göran säger, att vi för ett antal år sen hade en tävling och fick in tre olika förslag, där man försökte få sköllerstaborna engagerade tillsammans med Lithells om hur vi skulle kunna utveckla stationsplan. Det var ett gemensamt projekt för företaget upplevde samtidigt att dom hade för liten andel av sin personal boende i Sköllersta, och det problemet tror jag kvarstår. För det finns ett starkt intresse för såväl Lithells som kommunen att bygga. Jag tror inte att vi kan sitta med armarna i kors och vänta på att marknadskrafterna ska ta tag i den här frågan. Ingen skulle vara gladare än jag om någon privat hyresvärd ville bygga hyresrätt i Sköllersta, men jag tror inte att det kommer till stånd på ett bra tag. Så här ser detaljplanen ut, sen finns det ett förslag. Jag tänkte att i pausen så lägger jag dom här så ni kan titta på dom, men det som är alldeles nytt och som inte särdeles många har sett det är ett nytt hus i Sköllersta centrum, som faktiskt skulle kunna vara ett sutteränghus, som ligger …..om ni kunde se här… så är det här det nya huset. Här har vi gamla Konsum eller ICA-affären, pizzerian och dagcentralen, och här har vi det som ni kallar seniorboende eller äldreboende. Då skulle man kunna bygga åtta lägenheter i det här läget, och det skulle kunna bli en alldeles ypperlig komplettering utav centrum. Jag ställer dom här så får ni titta
på dom sen i pausen. Det här är inte något färdigt förslag utan det är bara en idé om hur det kan se ut, möjligen ett bevis på att det finns ett starkt intresse från den kommunala bostadsstiftelsen att bygga också i Sköllersta, om det finns förutsättningar att få lägenheterna uthyrda. Så det ser rätt kul ut där.

Svar av Ewa (m):
Det här är ju en väldigt viktig fråga som ni tar upp och som vi måste ta med oss hem. Det är ju så att har ni utflyttning härifrån Sköllersta på grund av att det inte finns bostäder för ungdomarna, så är det ett jättebekymmer. Jag tänkte mig närmare att Sköllersta skulle vara en ungdomsort för många som läser på universitetet osv , att det är lätt att pendla till staden. Jag kan nästan känna att det här är en sån fråga som man skulle kunna ägna en speciell kväll åt, just kring bostadsfrågan. Att bjuda in Hallbo, titta på ungdomslägenheter - vad vi kan göra där, att som andra…… Det gläder mig att Ragge sätter sin tilltro till marknadskrafterna. Vi kanske kan bjuda in någon byggherre och efterhör och så får vi prata om vad det är för behov som finns på orten. Det kanske är så att det finns någon som kan bygga om det finns intresse av att köpa bostadsrätter. Man kan teckna sig för bostäder, när man säljer sin villa. Det finns många sätt som vi kan gå fram i den här frågan. Jag föreslår ett möte just om bostadsfrågan.

Lars Jacobsson: När man åker in i Sköllersta från Kävesta, så ligger det ett gammalt fult hus på vänster sida. Går det inte att bygga
ett seniorboende där och riva det gamla fula huset, som är en skamfläck för Sköllersta att behöva ha nästan som det första man ser, när man kör in här?

Svar (av flera): Huset är eventuellt K-märkt………. ?

Lars Törnblom: Jag har alltså fått ansvaret som någonting så stort som vi kallar kultur och kommunikation i Sköllersta. Det handlar dels om medborgarkontor i Sköllersta, stationsplan igen och Folkets Hus. Vi har fått bredband nu, kommer kommunen att utnyttja det någonting i skolan, reningsverket osv?

• På ett antal ställen ökar man den kommunala servicen med hjälp av MEDBORGARKONTOR. Det handlar alltså om bemannade stationer som med hjälp av datorer kan lotsa medborgarna och serva inte bara med kommunens angelägenheter utan även arbetsförmedling, länsstyrelse etc. Mot alla statliga myndigheter kan medborgarna få hjälp, assistans utav utbildade personer, som med hjälp av modern teknik kan lösa en del problem. Man har provat det här på många ställen och det ger faktiskt ganska goda rationaliseringseffekter plus bättre service.
• Surdegen STATIONSPLAN, hur länge har det sett ut så här? Minst 25 år , det räcker inte, säger man. Det är en leråker, Hallsbergs fulaste rondell…… Där borde man kunna göra någonting. Vi har bråkat oss till att få ha en bollplan, som vi själva underhåller. Vi boende där nere klipper gräset på den för att ungarna skall kunna spela litet boll. Sen så klipper kommunen, eller rättare sagt slår gräset där nere, två gånger /år. Om det inte blir bostäder skulle man kunna göra den till ett jättefint område med väldigt små medel, en liten park, en lekanläggning, lekplats…. Det vore intressant att höra era synpunkter om det.
• Men det viktigaste är vår gemensamma angelägenhet FOLKETS HUS. (Han visar några bilder över verksamheten, först ett stapeldiagram över aktivitetsbesökare från 1994 – 2001.) Vissa år är det över 16.000 besök här i Folkets Hus. Det är en sjunkande trend mellan 1994-96, den tiden då bidragen började dras in. Sen så ökade det, vilket delvis beror på att studieförbunden engagerade sig i väldigt hög utsträckning då för att bedriva verksamhet här. Då fick man in pengar den vägen. Nu är det en sjunkande trend igen, problemen ökar. Man har gamla skulder som man dras med. (Han visar en annan tabell) Det här är exempel på de sista åtta årens verksamhet , vilka arrangörer som det är: Sköllersta Folkets Hus många gånger, ABF, Sköllersta IF, dagmammor osv. En ganska imponerande bild av vilken typ utav verksamhet som förekommit här under åren. Hur mycket är samhällsnyttan värd? Har inte varje ort rätt till en samlingslokal, där man kan bedriva verksamhet, både till fest och allvarliga saker? Hur löser vi det här problemet som finns nu? Vi sitter själva i det här huset. Var skulle vi ha träffats om vi inte hade det?

Svar av Ewa (m):
Folkets Husfrågan tycker jag är ganska lätt för mig att besvara. Det är ju så att vi i kommunen fördelar ett anslag totalt till Folkets Husrörelsen, som man själv internt har möjligheter att fördela på det vis som man anser, och då finns det ju dom Folkets Husrörelser som det går bra för och har en god ekonomi, och då kanske man solidariskt ska dela med sig utav dom pengar som man har totalt. Det finns ju precis en begränsad mängd pengar i kommunen. Vi har fördelat ut alla pengar vi har enligt vårt nya sätt att arbeta. Så när vi har gjort fördelningarna, så finns det inga mer pengar. Den principen tycker jag man skulle kunna använda sig utav inom Folkets Hus rörelsen också. Man får fördela pengarna inom dom olika verksamheterna centralt. Nu vet inte jag hur det går till, men det borde ni kunna klara av, tycker jag. Vi har ju en dagcentral också, som vi har möjlighet att använda. Jag tyckte det stog här på några papper att…..utöka med ett antal fler bord, så att det finns möjlighet att nyttja den lokalen också.

Svar av Sören (s):
Låt mig först säga att jag var ordförande i Fritidsnämnden på den tiden när det blev ett Folkets Hus i Sköllersta, med den utredning som föreslog att det skulle bli ett Folkets Hus här, från att ha varit en kommunal lokal. Så att var mitt hjärta finns är väl inte så svårt att räkna ut när det gäller Folkets Husrörelsen. Folkets Husrörelsen har en mycket viktig uppgift att tillhandahålla ändamålsenliga sammanträdeslokaler och andra lokaler för samlingar utav olika slag. För det får man ett kommunalt bidrag. Sköllersta Folkets Hus får i år 238.000:- i bidrag direkt från kommunen till den uppgiften. Dessutom har man ett bidrag på 44.000:- för att klara av ungdomsgårdsverksamheten, och som ytterligare så stöder kommunen det genom att hyra 120 m2 för sammantaget 36.000:- /år. Det innebär att kommunens insats här i huset är litet drygt 300.000:- varje år. Från socialdemokratin har inte vi några ambitioner att minska bidragen till Folkets Hus, utan snarare höja dom om det finns dom ekonomiska förutsättningarna. Men att sitta i Sköllersta och lova att man ska få högre bidrag i Sköllersta för att man får mindre i Pålsboda, Vretstorp eller Hallsberg, det tror inte jag är en framkomlig väg. För det kan hända, Ewa, att vi också ska åka till Vretstorp och Pålsboda, och det vi väl säga att i bland har man känt sig litet ensam i budgetberedningen när Folkets Husbidragen har diskuterats. Då har det inte varit så speciellt många som har ställt upp och velat höja dom. Jag tror att det kräver litet utav vår hederlighet här. Göm oss inte, utan tala om att vi tycker att kommunen ska fortsätta att stödja Folkets Husrörelsen på lägst samma nivå som vi har i dag. Jag tycker att det är angeläget att det finns ett Folkets Hus i Sköllersta också.

Svar av Östen (c):
Det är ju så att det råder speciella förhållanden och speciella bestämmelser för Sköllersta Folkets Hus och övriga Folkets Hus så tillvida att kommunen äger huset och kommunen ger bidrag då till Folkets Husföreningen, som inte bara ska driva verksamheten, utan också ska sköta visst underhåll av huset för dom här bidragspengarna, dels ett inre underhåll, men även ett yttre underhåll. Det finns ett lån som är…. med fastigheten som säkerhet, som Folkets Husföreningen klarar av, eller betalar, trots att det är kommunens hus och det är ju en mycket egendomlig blandning, som jag tycker inte är riktig, utan man måste renodla det här så tillvida att kommunen måste ta ansvar för sitt hus och sen får då Folkets Husföreningen ta ansvar för verksamheten. Det har ju pågått en diskussion om det här i många många år, men det har inte blivit något resultat, så det tycker jag man måste klara ut på något sätt. Kommunen klarar ut vad man ska göra, hur man vill satsa på det här huset, underhålla det, och hur det ska användas och så får Folkets Husföreningen försöka fylla upp det med verksamhet på olika sätt.

Svar av Carl (kd):
När det gäller Folkets Husrörelsen och dess verksamhet, så är det ju som har sagts här så att kommunen faktiskt ger ett ganska ordentligt bidrag. Sen kan man faktiskt diskutera på många håll och kanter om varför just Folkets Husföreningen ska ha bidrag då till hus och lokaler och sånt där med tanke på andra organisationer och intresseföreningar och sånt där. Men nu är det så, det är en gammal tradition och vi har också från oppositionens sida då gått med på det här under åren. Jag tror knappast att vi har någon tanke på att höja insatsen till Folkets Husrörelsen. Men det ska vi ha ganska klart för oss, att det tror inte jag att majoriteten eller Vänsterpartiet har någon möjlighet att göra heller, med tanke på kommunens finanser. Det går inte. Men sen är det ju så att man talar väldigt mycket om rättvisa och solidaritet och sådana här saker i dag och det gör man också bland Folkets Husmänniskorna, eller hur? Jag tycker då att det här måste ju bli en fråga för Folkets Husrörelsen i kommunen, eftersom man har möjlighet att tillsammans med dom andra Folkets Husföreningarna fördela pengarna på ett annorlunda sätt än vad man gör i dag. Då finns det ju andra Folkets Hus som har bättre ekonomiska förutsättningar för att klara sig med mindre pengar och som därför skulle kunna dela med sig till er.

Svar av Ragnar(v):
Ja, om jag inte minns helt fel så finns väl Östen Karlsson med i den här styrelsen i Folkets Husföreningen här ute. Dom bidrag som har betalats ut till Folkets Hus har ju skett då i stor enighet. Det har inte varit någon politisk större strid alltså. Det har i så fall varit att det skulle ha dragit ner på anslagen. Men det ligger väl på den nivån som kommunen orkar med, som tiderna ser ut. Men visst är det viktigt med en mötesplats som den här lokalen är. Det är helt klart. Sen undrar jag – har dom kommunala revisorerna varit och tittat på den här verksamheten och kanske kan ge några tips eller någonting sånt där om hur man kan öka sina inkomster eller minska sina utgifter.

Svar av Göran (fp):
Ja, det jag ska säga det är inte så där väldigt bra egentligen. Egentligen ska jag inte säga det. Men jag måste säga det att jag har inte haft så där väldigt stort förtroende för dom som har varit ansvariga nere på Folkets Hus i Sköllersta. Jag tror att vi måste tänka. Nu vet jag ju att Max-Åke har sagt upp sig,eller om han är uppsagd. Det vet inte jag. Men jag tycker att det ska finnas verksamhet, så långt är det rätt. Men jag tycker också… Man måste titta på vad har hänt under årens lopp här nere i Sköllersta, under den här senaste perioden. Det har varit upp och ner med ekonomin hela tiden och strul fram och tillbaka, tycker jag. Så har jag upplevt situationen faktiskt. Jag tror att ni som sitter här i Folkets Husföreningen måste fundera litet grann över er och precis som Ragge säger här sätta sig och fundera – hur ska vi sköta ekonomin, hur ska det här gå till? Vi hör aldrig någonting från någon annan förening utav Folkets Husföreningarna, faktiskt. Det finns ingen utav dom andra Folkets Husföreningarna som hålls på, ja, på det här viset. Och jag, det är tråkigt att säga det, men så tycker jag att det känns och så tycker jag att det är just nu. (Inlägg av Per J: Dom kanske inte har lika mycket verksamhet?) Det skulle jag kunna tänka mig och jag måste säga så här. Jag kan göra ett tillägg här. Jag vet föreningar här nere i Sköllersta som har minst lika mycket verksamhet som Folkets Husföreningen här har, som har under 10.000:- i bidrag. Hur tänker man då?

Replik av Sören (s):
Vad man måste ha klart för sig det är ju varför kommunen överhuvudtaget stöder Folkets Husrörelsen. Det är ju för att Folkets Hus har ett viktigt demokratiskt uppdrag, nämligen att tillhandahålla lokaler för olika sammankomster av olika slag. Folkets Husrörelsen har en gammal tradition från den tiden då det fanns grupper i samhället som inte fick komma in i dom samlingslokaler som fanns. Man var tvungen att tillskapa sig egna hus för att möjliggöra det här. Och det är ju den traditionen som fortfarande bärs upp. Folkets Husrörelsen har ju i sina stadgar inskrivet att man måste hyra ut till alla, vilket Folkets Hus ibland blir litet smutskastade av, för att man har hyrt ut ibland till grupper som vi inte så gärna vill kännas vid i samhället. Men ska man följa dom stadgarna som finns, så är man skyldig att hyra ut, och det är också ett villkor som vi från kommunens sida ställer för att man ska få dom här 238.000:- i Sköllersta Folkets Hus. Det är det som är det primära uppdraget för Folkets Hus, och det går därmed inte att jämföra, menar jag, med någon annan förening i Hallsbergs kommun. Det skulle i så fall vara bygdegårdar och den typ utav organisation. Men sådana har inte vi i Hallsbergs kommun. Och därför är Folkets Husrörelsen i en alldeles speciell kolumn, i tex kommunens budget.

Kommentar av Per: Du försvarar alltså värdet av Folkets Husverksamheten som här också tronar i det ärevördiga gamla Tingshuset. Tingsgården kallas det ungefär lika ofta som Folkets Hus.

Fråga av Lars Sundh, ordförande i Folkets Husföreningen:
Jag tyckte det var intressant det du sade Göran Bergström, om den här föreningen som har lika mycken verksamhet som vi här i Folkets Hus i Sköllersta. Då skulle jag gärna vilja veta vilken förening det är, för den har jag faktiskt inte hört talas om.

Svar av Göran (fp):
Jag behöver inte säga vilken förening kanske. Men det är ju som Sören svarade, delvis på den här frågan, tycker jag. Folkets Hus är till för att hyra ut lokaler, och det sköter ju inte alla föreningar. Så långt är det rätt, och jag måste ju säga så här: att jag vill lägga betoningen på att Folkets Hus styrelse och Folkets Hus ledning här i Sköllersta måste verkligen sätta sig ner och fundera över hur man driver ekonomin och hur man får det här att fungera på ett vettigt sätt.
Ja. Det finns orsaker till varför jag säger det här. Ni kan gott komma till mig vid något tillfälle och prata med mig om det, ni som är i ledningen.

Fråga av Karin Törnblom:
Jag blir så nyfiken på att få höra….. All den här verksamheten som nu finns och har funnits här. Om Folkets Hus bara är till för att hyra ut lokaler, vem ska sköta all den verksamheten som faktiskt Folkets Husförening har fixat här med ungdomsgård osv?

Svar av Sören (s):
Ungdomsgården bedriver man ju på uppdrag av Hallsbergs kommun och har speciella pengar för det. Så att…. Vi betalar ju hyra, kommunen, för lägenheten också för den ungdomsledare som finns här. Det är en uppdragsverksamhet som ersätts med 44.000:- det här året. Sen är det inte fel, det var inte det jag sa, det är inte fel att Folkets Husföreningen driver egen verksamhet. Men det är inte det som är det primära, den primära uppgiften. Den primära uppgiften för Folkets Hus är att tillhandahålla samlingslokal för föreningsliv och andra. Sen är det är jättebra att man bedriver egen verksamhet också, om övrigt föreningsliv inte orkar med. Det är kanonbra. Där finns det ingen motsättning. Men orsaken till att kommunen går in med så pass mycket pengar som vi gör är alltså för att tillhandahålla samlingslokaler.

Svar av Östen (c):
Tingsgården, det är ju den vanligaste benämningen på det här huset. Vi vet ju att sköllerstaborna ser det här som en samlingslokal, där man kan ha olika typer av verksamhet. Och nu har det varit så att det har varit Folkets Husföreningen som har drivit dom allra flesta aktiviteterna i huset här och för det har man ett stöd på ett riktigt sätt, ok. Men vad man därutöver gör, det är att…… ska klara fastigheten som egentligen inte är Folkets Hus fastighet, utan kommunens fastighet. Trots det ska man klara ett lån i den här fastigheten, klara underhåll och sådana saker. Det är ju den frågan, som vi vill diskutera. Sen vill jag säga då till Göran Bergström, att när det gäller det här att sätta sig ner och diskutera och fundera över ekonomin, så är det faktiskt så att vi ha full kontroll på ekonomin i dag, och vi vet att om vi inte kan få mer intäkter än vad vi har nu, måste vi avveckla det här och det är precis vad vi är i färd med att göra nu. Vi har sagt upp……. (inspelningsbandet slut…nytt band:…) ……det lån då som har diskuterats här och som är på 40.000:- , och det finns det avsatta pengar för att betala tillbaka och det kommer att ske här under det här avvecklingstiden. Det är dom konkreta planer som faktiskt finns i föreningen i dag.

Svar av Carl (kd):
Ja, jag tittar på den här sammanställningen där och noterar att på kd står det ej höja bidrag, på s står det höja bidrag. Jag undrar ändå om det inte är en feluppfattning därför att om vi nu ska vara ärliga som Sören talade om här i kväll så är det ju faktiskt så att kommunens finanser är fortfarande mycket hårt ansträngda och vi letar fortfarande efter öron och kronor när det gäller att klara det som är kommunens allra viktigaste uppgifter, när det gäller äldreomsorgen och skolor och barn- och ungdomsverksamheten på lågstadiet och högstadiet och allt vad det heter.

Kommentar av Per: Det är bra att ni vill vara ärliga. När det gäller tidigare möten var det ju lite lättare att säga saker som sen glöms bort. Men det här kommer inte att glömmas bort. Vartenda ord kommer att ligga på internet. Jag kan bara säga också att det ju är ett stort intresse från många, det kan jag verkligen vittna om, att den här verksamheten ska kunna fortsätta på ungefär så sätt som det gjort, så att om den nu kommer att tvingas lägga ner mer eller mindre, så är det många som kommer att bli mycket bedrövade.

Kommentar av Max-Åke: Vi får ju dom här 238.000:- kronorna. Sen har vi ju då lyckats att få in hyresgäster här då, men vi har alltså under 90-talet fått en sänkning av bidraget eller uppdragsersättningen med 110.000:-, plus att kostnaderna skenat iväg för oss. Så vi träffade ett avtal, ett hyresavtal -99 och det har aldrig tidigare funnits ett avtal i någon form. Jag har försökt i många många år. Föreningen har försökt ända sen begynnelsen. Den bildades 1979, och det har diskuterats många olika lösningar, men det har aldrig kommit fram till något. Det får kommunen ta på sig. Sen så är det som vi ser att …. jag beräknar nu i år då, det är alltså 28.400:- någonting som vi betalar varje kvartal till kommunen. Det ligger väl någonstans vid 112-114.000:-. Utav dom 238.000:- alltså är det inte mycket kvar, utan det är bara en massa pengar som cirkulerar inom kommunen. Det hade varit mera renhårigt då att ge oss en fri hyra och vi får behålla dom här 238.000:-. Då finns det möjlighet att bedriva den här verksamheten här vidare i den omfattning som har varit och kanske tom kunna vända på trenden och göra ännu mer. Vi borde alltså sätta oss ner och diskutera. För vad vi har diskuterat färdigt, när det gäller här, är att vi vill omförhandla vårat hyresavtal, så att det blir på det här viset att vi kommer att hyra gamla hemvärnsförrådet, cafeterian, ungdomsgården här uppe och gamla expeditionen. Resten av fastigheten kommer inte vi att hyra, utan då får kommunen ta över det genom att föreningen inte kommer att ha någon anställd. Det har alltså gått från två heltidsanställda till noll, och då är det så här att då kan vi inte i föreningen ta ansvar för olika saker och ting som sker här för att man ska ha olika verksamheter här i huset. Det finns inte tid och utrymme för det om man jobbar då 100% på annat håll. Jag har ju hållit på och jobbat med avveckling av mig själv utan att verksamheten ska drabbas, och det är ingen lätt match. Den saken är klar. Men jag har kommit på några lösningar och så får vi se om vi kan komma på fler. Men vi måste också dra ner kostnader ytterligare här, och vi ska rätta mun efter, inte levebröd, utan tillgångar. Så har någon person uttryckt sig i tidningen. Då är det också litet märkligt att när man pratar med tjänstemännen i kommunen, och vi hade en träff härute, och vi skulle dra ner här, för vi ska rätta mun efter matsäcken, då får man också höra: ja men då drar vi ner bidraget. Då hamnar vi på ruta ett igen, fast man har lägre nivå. Här är man inte villig att diskutera en bra lösning för förening och verksamheten. Där vill jag se en liten annan förändring i resonemanget. Sen så vill jag också ta upp det här, den gemensamma påsen, den berömda gemensamma påsen. Den fega påsen skulle jag vilja säga. Det är alltså så här att kommunen delar ut en påse på drygt 2.335.000:-, eller vad är det ? (Svar av någon: 2.100.000:-) Det har krympt det med. Så ska då alla Folkets Husena då slåss om den här påsen. Det är ungefär som att släppa ut en köttbit bland fem hungriga vargar. Den störste får mest, den minste får minst och till slut är det någon som svälter. Vi är den där som svälter. För att det är som så här –vi har haft uppe det här i Folkets Hussammanhang i kommunen och diskuterat dom här bitarna, och det är som så här att varje förening har sin styrelse. Varje förening är alltså suverän att besluta om sin egen ekonomi och egna beslut osv. Då är det som så här att vi skulle gärna vilja ha litet mer av den gemensamma påsen. Det innebär ju då att dom också kommer att behöva dra ner. Jag vet att Vretstorp lider av ekonomin och jag vet att Pålsboda lider av en taskig ekonomi. Den enda som har bra ekonomi är väl Östansjö, men de har ju också bra villkor. Så ligger läget till, och vi kan hålla på hur länge som helst. Utan jag ser – det är att vi kan få ett sk nyttjandeavtal. Nyttjandeavtal som en fd förvaltningschef i kommunen skrev och överlämna till kommunledningen, och det kom aldrig fram, det här dök aldrig upp mer sedan, utan det försvann ju någonstans. Vi ringde härifrån, men vi fick aldrig några besked.
Fråga av Per: Ska vi försöka få ett besked då?
Max-Åke: Ja. Det kan man ju försöka få då. Nyttjandeavtal, och den ska uppdateras då från 1998, som den skulle gälla då.
Fråga av Per: Nu tar ni en snabb repa på ert ställningstagande eller synpunkt på ett nyttjandeavtal, som Max-Åke har beskrivit, och sen går vi till kaffet.

Svar av Ewa (m):
Jag vet faktiskt inte vad jag ska svara på den frågan och uppriktig tänker jag vara. Jag tycker att det här låter litet infekterat och att det finns… alltså man säger att den ena har sagt si och den andra sagt så. Jag skulle nog gärna vilja sätta mig in i hur det skulle fungera med ett nyttjanderättsavtal innan jag törs svara på den frågan.

Svar av Sören (s):
Vi ska inte försöka lura varann. Ett nyttjanderättsavtal som är kostnadsfritt, om man får någonting som är kostnadsfritt i stället för att betala 112.000:-, som man gör i dag i hyra, då höjer man i realiteten bidraget med 112.000:-. Det kostar kommunen mer. Om det är det du menar med nyttjanderättsavtal så är inte jag beredd att säga att vi nollar hyran, för det är det i realiteten det betyder. Det är inte jag beredd att göra i kväll, för det skulle vara samma sak som att säga att vi höjer bidraget med 112.000:-. Sen tycker jag att Max-Åkes beskrivning…. Det finns alltså inte…. Det är litet fult, tycker jag, utav en del här i panelen som försöker måla ut att det finns en del Folkets Husföreningar som har det väldigt gott ställt och skulle kunna dela med sig till Sköllersta, för det är precis som Max-Åke säger. Dom andra Folkets Husföreningarna har precis samma bekymmer, inte precis samma, men dom har stora ekonomiska bekymmer också och får vända på varenda krona. Det finns inga förutsättningar att omfördela pengarna, utan vad det då handlar om det är att vi från kommunen måste skjuta till nya pengar, och det vågar inte jag lova att vi orkar med.

Svar av Östen (c):
På något sätt måste frågan lösas om den här samlingslokalen skall kunna bestå. Jag ber egentligen inte för att det ska speciellt vara Folkets Hus, men däremot är det viktigt att Tingsgården finns kvar. Men jag är med i styrelsen och jag vet att det fungerar. Jag ser vad det kostar. Jag ser vilket jobb som läggs ner. Jag vet att det sköts på det sätt som man kan förvänta sig, och då går det inte ihop. Och då måste kommunen på något sätt bestämma sig – vad gör vi med det här huset? Ska vi kunna satsa pengar eller hjälpa till så att det kan fungera att det kan bedrivas verksamhet.

Fråga av Per: Vad tycker Centern om det?

Replik av Östen (c): Jag tycker ju att det är ett kommunalt ansvar att man ser till att det fungerar.

Fråga av Sören (s): Får jag fråga? Sitter du och föreslår högre bidrag till Folkets Husrörelsen? Det är i så fall en historisk händelse. För vi har under lång tid faktiskt fått slagits ganska ensamma om att slå vakt, ibland tillsammans med vänsterpartiet, men inte alltid. Jag blir glad att Östen är med!

Svar av Carl (kd): Visst är det intressant det här när man ena stunden talar sig varm om Folkets Husrörelsens anda osv och uppgifter och nästa ögonblick beskriver dom som hungriga vargar, som slåss om ett köttstycke. Jag tycker att Folkets Husrörelsen ska klara det här problemet, och jag tror att man gör det när det finns ett stort engagemang och ett brinnande intresse. Jag tror inte bara att det handlar om pengar till slut. När det gäller nyttjanderättsavtal så är det som Sören säger – att det spelar inte så stor roll på vilket sätt man får bidragen. Man måste ändå se det sas vad det kostar i slutändan.

Svar av Ragnar (v): Ja, det nämndes olika träffar med olika tjänstemän i kommunen, som har förekommit. Till det vill inte jag ha någon kommentar, för det kan missuppfattas. Jag skulle hellre i så fall prata med tjänstemännen direkt.

Svar av Göran (fp): Ja, vad ska jag säga? Men jag vädjar till er här att på något sätt lösa det, faktiskt. Ni kan kanske vara ideella helt och hållet? Det finns många föreningar som är ideella. Och det är väl ett sätt att lösa ekonomin, och i så fall om inte det inte går ihop ……

Kommentar av Per: Det utgår ett stort bidrag runtom i landet till föreningar även om dom är ideella.

Replik av Max-Åke: Det är så här att from sista maj, när jag slutar här, så kommer föreningen att leva vidare som ideell, totalt ideell. Då har vi svar på den frågan. Sen har vi en annan fråga då, det ville du gärna, att vi skulle prata med dom ledande i Folkets Hus. Då ska jag fråga som så här: du är välkommen att komma till vårt nästa styrelsemöte och så kan du få lägga fram vad du har för synpunkter, så ska jag rätta till alla dom felaktigheterna, som vissa rykten sprider. För det känner jag till, så kan vi lura ut det. Sen är det så här att, i siständan är det så här: när vi försöker driva verksamhet här så är det som så här att vi måste alltså göra i ordning fastigheten invändigt osv. Vi slipade golvet här förra sommaren. Om kommunen skulle ha gjort det, skulle det ha kostat 36.000:- , men det gjorde föreningen här på 10.000:-. Så det sparade vi ganska bra på. Sen är det så här att vi behöver alltså göra i ordning flera saker, och när inte pengarna då räcker till…Vi är ingen kommersiell förening heller, utan vi måste kunna få stötta oss mot kommunen, alltså skattebetalarna helt enkelt. Annars så kommer inte det här att funka, inte någon verksamhet oavsett om det heter Folkets Hus eller bygdegårdar eller gårdar vad tusan det kommer att heta, utan det måste alltså vila sig på att kommunen ställer upp i slutändan. Vi kan bedriva en verksamhet här som vi kan komma överens om med kommunen, och sen i slutändan så får dom ta det som blir minus, och dom kan även få det som går plus.

Påpekande och önskan av Gunnar Hafsten: Bara för att litet äldre sköllerstabor här inte ska bli litet förvirrade så är det ju centralföreningsplan vi pratar om när vi har talat om busshållplatsen. Stationsplan, den ligger ju längre ner. Där stationen låg förut där är ju stationsplan, men där centralföreningen blev riven ….och kvarnen, det är centralföreningsplanen, och det har jag skickat in och vi har gjort förslag till NTF, så där står det.
Sen har jag en önskan här och det gäller den här gång- och cykelvägen från Kävesta vid Göthlins och så ner mot Sköllersta. Det är ju en kombinerad ….Vi är sju villor som bor efter den vägen, och det är mycket barn där och där vill vi ha en skylt som det står max 30 km på, en sån där blå skylt. Det är kommunen som svarar för den uppsättningen, och det är dom som sköter snöröjningen och sådant, det är dom som bestämmer om man får sätta upp en sådan skylt. EU-mopederna kommer ju nu och dom får ju inte åka på gång- och cykelväg, men de får ju åka på den vägen och dom går i 50 km, och det är ju alldeles på tok. Det är så mycket barn efter den här vägen,
Sen är det en sak till och det är äldreboendet. Det har vi fått det senaste som blev byggt häruppe. Alla som bor där berömmer det, och det är ett sånt som vi vill ha, ett ytterligare. Bara i pensionärsföreningen förra året var det sju stycken som stod i kö och önskade ett liknande. Så det ligger högt på listan.

Svar av Göran (fp): Utbyggnaden blir väl ungefär där som var planerat, där som Sören drog tidigare. Det var väl tänkt liksom en fortsatt utbyggnad vad jag förstår, från början i alla fall.
Det är ju ett alternativ att bygga på det här äldreboendet, det tycker jag också.

Svar av Ragnar (v): Ja, jag har väl inget att tillägga. Det verkar ju som att det var ett alternativ, så ok.

Svar av Carl (kd): Ja, jag uppfattade inte så mycket, att det var så mycket fråga i det du sa, som att du ville framföra saker och ting, och då tycker jag att jag hakar på det där med 30- skylten, för jag tror i alla fall på det där med att försöka sänka hastigheten, och även med vägbulor osv. Det är klart att det kostar på. Det är ju liksom hela idén - är ju sas att det ska gå saktare då, både med långtradare och bussar och allting, men då får det väl göra det då, särskilt om det är så att det sparar liv och olyckor, eller hur? Låt det kosta det då, det kan det väl göra.

Svar av Östen (c): Trafiksäkerheten, det är ju vi tacksamma för tips - vad man vill, kan göra för att det ska bli bättre. Själv sade jag förut här att jag är litet tveksam till att bara en skylt räcker, när det gäller att få folk att känna sig motiverade att köra långsammare. Men det är åtminstone något, om det är så att ni vill ha det. Sen frågade någon mig här under kaffepausen, vad vi ville säga då om Tingsgården, om vi ville bevara den och det är självklart. Vi vill att Tingsgården ska finnas på ett eller annat sätt tillgänglig för sköllerstaborna.

Svar av Sören (s): När jag var i Sköllersta på bredbandsinvigningen så läste jag dom här papperna ni skickat in till kommunen och då konstaterade jag och funderade väldigt mycket på vad den här gång- och cykelvägen, för det är bitvis gång- och cykelväg. När jag åkte hem så åkte jag över där, och helt plötsligt var jag inne på en gång- och cykelväg. Jag kunde inte riktigt begripa…. Jag såg skylten, så jag hann inte in så långt, i fall det är någon polis här. Men vad jag inte kan begripa det är hur någon över huvudtaget kan åka fortare än 30 km på den vägen, så det torde inte vara någon stor fråga att sätta upp en 30-skylt där. För om jag fortfarande har fattat rätt – det är från Roland Persson och västerut mot Kävesta. När det gäller äldreboendet så… Jag tycker naturligtvis att det där är ett bra förslag. Jag fick litet synpunkter på under fikat här på att det kanske är fel placering. Det är en pulkabacke och litet sånt där, och det får man väl titta på om det är rätt placerat. Huvudsaken är ju att vi är överens om att det finns ett underlag och det finns ett behov utav det här. Sen själv tror jag att det är väldigt bra om vi har våra seniorboenden nära butiken och nära minidagcentralen. Jag är inte så där våldsamt förtjust i att dra ut dom någon annanstans i samhället, för det blir ofta litet bekymmer med det, så därför borde man …. Om inte det här är rätt läge så kanske man ska hitta något annat läge i centrum. Det vet jag sen vi byggde det förra äldreboendet, att då fungerade dialogen, efter vad jag har förstått, mellan Hallbo och pensionärsföreningarna på ett alldeles ypperligt sätt, och det kommer det ju naturligtvis att göra nu också.

Svar av Ewa (m): Jaha, äldreboendet tar vi med oss hem, tittar på. 30-skylten tar vi med oss hem, och den kan jag nästan tänka mig att den lär komma upp ganska snart. Sen vill jag tipsa er om – ring till polisen i Hallsberg och be dom komma ut och göra hastighetskontroller här. Dom vill att vi ska göra det om man har problem på sin ort. Så kommer dom ut och gör det.
(Fråga av Per Janse: Är det någon som har gjort det? - Nej.)

Påpekande av Lars Törnblom: Det sades förut att det åker långtradare genom Sköllersta och ganska fort ibland, och det gör det faktiskt. Och där finns det en väldigt snabb åtgärd, som man också skulle kunna se till, med er hjälp, se till att det finns en skylt vid infarten till Sockenvägen i från Kävestahållet, där det står att Lithells ligger rakt fram. Och sen förbjuder man helt enkelt långtradarna att åka in genom Sköllersta. En enkel åtgärd som många skulle kunna lyda direkt.

Fråga av Solveig Hansen: Jag vet inte så mycket om bidrag och sånt, men jag är med i Larslundskyrkan och vi har ju ungdomsverksamhet där och då undrar jag: får Larslundskyrkan lika mycket bidrag /barn och aktivitet som Folkets Husföreningarna? Jag vet inte, det är därför jag frågar.

Svar av någon: Dom aktivitetsbidrag som du pratar om, dom tar vi aldrig ut här i Sköllersta Folkets Hus.

Fråga av Solveig: Dom 44.000:- ?

Svar: Ja, men det är ju för att hålla lokal för ungdomsgård och hålla en ungdomsledare på…

Fråga av Solveig: Men då får ni bidrag för det, eller hur? Om man ser på frikyrkornas verksamhet som Folkets Hus, det är det jag undrar. Det gör man inte- nähä, hur gör man då?

Svar av Sören (s): Det är så att Folkets Hus har, får en uppdragsersättnig för att tillhandahålla samlingslokaler. Därför så är Folkets Hus en alldeles speciell kolumn i den kommunala budgeten. Frikyrkor, idrottsföreningar och vad ni vill som bedriver ungdomsverksamhet får aktivitetsbidrag bla och där betraktas tex Sköllersta IF precis som Larslundskyrkan och får bidrag, som ungdomsorganisation. Den möjligheten har inte Folkets Hus, som inte betraktas som en ungdomsorganisation, utan där får man då det här klumpbidraget, lilla klumpbidraget då.

Fråga av Solveig: Så även om man inte har en ungdomsledare då, så får man dom här pengarna?

Svar av Sören (s): Ja, man får dom 238.000:-. Men man får inte dom 44.000:-, för dom är kopplade till en hyra och till ersättning för den tid då man har ungdomsgården öppen. Men det är ju alltså en öppen ungdomsgård. Vi har nån sådan verksamhet i alla våra tätorter, där vi antingen bedriver det i…, periodvis har vi bedrivit det i egen regi och ibland när vi inte har hittat andra föreningar som gör det åt kommunen.

Replik av Solveig: Det har ju Larslundskyrkan med, den är ju också öppen för alla så det är ju samma sak.

Svar av Sören (s): Ja, men det är här då en kommunal verksamhet som man bedriver, det som man i vanliga fall kallar fritidsgård eller ungdomsgård.
Fråga av Göran (fp): Det är väl fel utav dig, Sören, att säga att inte idrottsföreningarna får ett klumpbidrag? Får inte dom ett bidrag för att sköta planerna och fotbollsplanerna, det är ju inget aktivitetsbidrag? Det är ju ett sånt där stort bidrag, som alla idrottsföreningar har.

Svar av Sören (s): Vi har två varianter på hur vi driver idrottsplatser i Hallsbergs kommun. I Vretstorp, Östansjö, Sköllersta, Pålsboda och Hjortkvarn bedrivs dom utav föreningarna. Då får man ett bidrag från kommunen för att hålla idrottsplats. I Hallsberg drivs idrottsplatsen, sköts driften av kommunen, beroende på att ett antal föreningar som är där, och framför allt för att skolan utnyttjar den så mycket. Det är dom två sätt, och det är klart att visst får man ett bidrag till sin idrottsplats i Sköllersta och dom här andra orterna då.

Fråga av Lennart : Den här Tingsgården som vi sitter i här nu, Folkets Hus kallas den osv, den innehåller ju väldigt mycket kultur och väldigt mycket arv. Den är ju för sköllerstaborna, som jag uppfattar det i alla fall när man hör och lyssnar, någonting mer än bara Folkets Hus. Hur man än vrider och vänder på det här så kommer ju kommunen stå här även med en tom lokal, om det inte finns någon förening här. Och den här lokalen kommer att kosta pengar. Det kanske går att försälja den, men då tycker jag faktiskt inte att kommunen tar sitt ansvar, för det finns ju faktiskt någonting vi måste bevara för framtiden och det ska vi göra på ett bra sätt.

Svar av Sören (s): Om inte Folkets Husföreningen fortsätter att bedriva uthyrningsverksamhet i det här huset, trots allt så har vi faktiskt ett hyresavtal med Folkets Husföreningen på hela huset fram till halvårsskiftet 2004, som inte är uppsagt, och det sitter man ju fast i om vi nu ska vara formella, gnälliga och gnöliga, vilket vi inte har för avsikt att
va, men oavsett om man går ur det här så ska vi naturligtvis se till att det finns möjlighet att hyra dom här lokalerna, även om det inte skulle finnas en Folkets Husförening som disponerar dom här lokalerna. Då har vi trots allt 238.000:- som i dag utgår bidrag för att disponera för att klara vaktmästeri och annat.

Påpekande av Lars Sundh: Vi pratar om dom 238.000:- vi får i bidrag, men det ska man väl tillägga litet grand att vi betalar ungefär 117.000:-, 118.000:- i hyra här, som man ska dra bort från dom pengarna först.

Svar av Sören (s): Om vi nu ska syssla med sifferexercis så var det 318.000:- ni får, och sen betalar ni 112.000:- i hyra i år, om vi nu ska hålla oss med riktiga siffror.

Replik av Lars: Ja, men vi har ju ändå utgifter på huset, och ifrån att ha gått ifrån två anställda här, så går vi ner till noll anställda nu. Och kostnaderna har ju bara ökat hela tiden och vi har försökt bedriva verksamhet, och tagit in pengar på olika sätt och vis, men samtidigt så sjunker ju intäkterna ändå. (Någon frågar något …?) Jo, när vi har kommit in alltså så drar man ju ner på bidragsdelen. Vi har ju sjunkit… Nu har jag inte siffrorna exakt här, men man har ju alltså dragit ner under årens gång på bidragen hit. När vi ändå försökt att öka på verksamheten här i huset, och man kan väl se det som så, att om vi lägger ner verksamheten totalt och sen agerar bara uthyrare, och inte har någon anställd över huvudtaget, då kan man ju driva runt det här. Då är det inga problem alls. Men det är ju inte det byborna här i Sköllersta vill. Dom vill ju att vi ska ha en verksamhet, som är vettig för alla som bor här i Sköllersta. Och det är ju våran målsättning, att lyssna på våra invånare här och ge dom en vettig tillvaro och dels kunna hyra ut en lokal till ett billigt pris. Och framför allt då till skolor, och vi har föräldraföreningar, och alla ha dom här. Så inviterar vi ju dom hit för att vi ska få huset levande. Det här är ju en naturlig samlingspunkt i Sköllersta och det tror jag många med mig håller med om.
Påpekande av Per: Alltså, varför det bränner till litet här är väl för att det är det enda kravet som har framförts, som kostar er pengar. Det andra är ju att gå på Vägverket och gå på litet här och där går vi väl i armkrok. Och bostäder, visst, men det är ju ändå ett gemensamt intresse. Så att…det här förtjänar att dröja litet vid.

Svar av Sören: Då tycker jag att vi ska göra det, om vi nu ska börja djuploda det här litet. För drygt ett år sen satt Hallsbergs kommun och förhandlade med Folkets Husföreningen i Sköllersta, kom överens om att ge ett räntefritt lån på 40.000:- kronor, och därmed skulle, enligt dom diskussioner som var då, problemen vara lösta. Vi har avstått från att begära in amortering på det sätt som var tänkt, och vi har också sagt att det kan vi… ha vår ekonomichef mandat att vänta med. Man blir då naturligtvis ganska frustrerad när man vid ett tillfälle gör en överenskommelse och allt är frid och fröjd, när man får dom 40.000:- i ett lån och man har för avsikt att betala tillbaka det. Det var liksom den överenskommelsen. Jag tror den är litet drygt ett år, Max-Åke. Sen helt plötsligt så dyker det upp nya bud att allting är jämmer och elände, och då ställer man sig frågan: vilken kontroll har man egentligen på sin ekonomi? Och det finns många frågor som inställer sig då, och dom tycker vi att det finns skäl att skaffa bra svar på, och dom bra svaren ska vi skaffa oss gemensamt.

Svar av Max-Åke: Det är så här att år 2000 så låg vi taskigt till när det gäller ekonomin och då skickade vi då …. och äskade då pengar för det, och det upptäckte vi då och vi skickade in det och det var långt innan liksom det skulle bli det allra besvärligaste. Då gällde det ju faktiskt att vi skulle få då ett antal…. Vi begärde att få då 88- eller 87.000:-, och under tiden här under hösten och att vi klarade av det hela år 2000, det var ju tack vare att föreningen här betalade in kp till mig, och dom hade överskott i sina fonder, och det delade man ut till sina medlemmar, och för våran del var det 87.432:- kronor. Och då klarade vi ekonomin. Så dom 40.000:- vi fick låna använde vi under 2000. Ett: för att vi vart lovade mer pengar år 2002, och nu fick vi inte det, och då hamnade vi i det här läget. För vi agerade direkt när vi i oktober fick reda på att vi inte fick dom pengarna som vi …. att vi skulle få mer pengar som vi hade blivit lovade.

Fråga av någon: Vem har utfäst det löftet?

Svar av Max-Åke: Det har Lennart Larsson, fritidschef i Hallsbergs Kommun. Och sen när vi kommer in i år 2002, så är det också som han säger att fritidsverksamheten osv, där var det fråga om att vi skulle få litet mer pengar än dom 44, och det fick vi inte. Vi har få mindre pengar även där då. Vi skulle få 56.000:- enligt utlovat. Så jag tycker liksom på något sätt –det stämmer ju inte va. Man ger alltså falska förhoppningar till föreningen och då skickar vi in begäran som vi gjorde då i oktober till kommunstyrelsen, eftersom då kultur- och fritidsnämnden hade fattat sitt beslut. Och utifrån det då har föreningen utgått från att vi inte får några mer pengar, och då har man också fattat ett beslut och det var att säga upp mig, och det fattade man då i december och from 2 januari är jag uppsagd då. Så det är den enda stora grejen som föreningen kan göra på direkten, men effekterna utav det, det ser man inte förrän nästa år, år 2003 egentligen. Sen så är det så här att vi ska dra ner på lokalytorna då och försöka ha det mindre eftersom vi inte ska ha någon anställd. Så jag tycker då att föreningen har tänkt till. Då tycker jag att kommunen ska tänka till, det är min uppfattning i alla fall. Under så många år har vi haft trassel med ekonomin och det har varit uppe på tapeten under hela 90-talet. Och det har varit uppe på tapeten med olika lösningar ända från 80-talet och nu sitter vi här. Det är kalla fakta som är kvar. Och jag tycker inte att vi ska sitta och käbbla mer fram och tillbaka för det leder ingenting till, utan jag tycker att vi ska sätta oss ner och diskutera: hur ska vi göra med framtiden? För det här är också en viktig fråga för kommunen, likaväl som det är för föreningen här och för byborna. Så vi får sätta oss ner och förhandla ordentligt, och inte ha tjänstemän som lovar någonting som dom inte kan hålla sen efteråt heller.

Kommentar av Per: Sköllersta klarar sig ju. Det finns verksamheter. Det finns ju skolan, det finns folkhögskolan, det finns Larslundskyrkan, vi har lokaler, men den här verksamheten har varit oerhört värdefull för bygden. Det är en fantastisk kåk och det är ett stort stöd för det lokala livet här. Så jag tycker att man måste gå litet djupare och faktiskt ta fram dom här breda perspektiven och se hur mycket satsas det i centralorten och då är det inte tal om att vi ska ha någon bowlinghall i Sköllersta. Det är självklart att det ska vara mera satsat i centralorten än det ska vara ute, men det finns en proportion som faktiskt sticker i ögonen alltså. När det gäller en sån viktig och värdefull verksamhet i det här huset, och nu sägs föreståndaren upp, som är en klippa och lägger ner ett enormt arbete. Då känns det småaktigt alltså med peta rätt mycket i stället för en generös och öppen inställning till att det är en värdefull verksamhet i en viktig del av kommunen. Men jag har inte alla siffror och avtal, och vad som har snackats med den kommunaltjänstemannen. Jag har svårt att lägga mig i diskussionen på det här planet. Det är det grundläggande perspektivet som känns dåligt alltså, så att det finns ju all anledning i världen att återkomma till det här. Så mycket skulle jag vilja säga och det är väl bra att vi kanske ägnar mer tid här sista minuterna åt det här än till anslagstavla, tak vid centrum och kyrkdammen, för det kan kanske anstå vid ett senare tillfälle.

Fråga av Lars Törnblom: Jag ville bara understryka och hålla med dig Per om att det här är en jätteviktig fråga, och jag skulle vilja fråga dom som sitter här vid podiet här nu alltså: vad är er lösning – kan vi lämna tjafset och den gamla historien bakom oss, söka sig förutsättningslöst hur ska vi kunna få Tingsgården att fortsätta att leva och vara en tillgång för Sköllersta och kunna bedriva verksamhet här, oavsett vem som bedriver verksamhet här? Det viktiga är att verksamhet bedrivs och att lokalen inte förfaller, utan vi kanske kan bevara det historiska värdet, kanske tom någon gång renovera stället.

Svar av Ewa(m): Jag har förstått att verksamheten är väldigt viktig för er här i Sköllersta. Dom här beskrivningarna som Max-Åke gör –du ställer frågan: kan vi lämna det här bakom oss –men någonstans i det här finns det ändå en beskrivning som vi har som politiker, som inte vi har fått oss till del, som du beskriver, Max-Åke, om att ni hade blivit utlovade, jag fattade inte riktigt, med 40.000:- till … och då skulle ni ha ekonomi, jag hörde inte vad du sa faktiskt, men Lennart Larsson hade tydligen lovat någonting som vi aldrig har tagit del av,
Vi har aldrig hört talas om det, och då skulle ni ha ekonomin i balans. Alltså, vi måste ju få lov att ha möjlighet att titta på det vad det finns för möjligheter att driva det här fortsättningsvis under dom här formerna som det görs i dag, för det är viktigt att det finns kontinuitet i verksamhet. Det tror jag. Att man vet att det här kan vi hålla på med, att det här kan ungarna vara med i nästa år också och då tror jag att vi ska börja i den änden och titta: kommer det här, vilka förutsättningar har det, för vi har faktiskt inte… Det är en annan bild än den vi har fått hemma, kan jag säga.

Svar av Sören (s): Min självklara utgångspunkt är att dom 318.000:- kommunen lägger i år i det här huset kommer vi fortsättningsvis också att satsa på samlingslokaler i Sköllersta och i Tingsgården. Sen i vilken form, om Folkets Husföreningen vill vara med eller om vi ska hitta någon annan form, det måste vi få möjlighet att återkomma till, eller om vi kan hitta samordningsvinster med annan verksamhet eller något sådant. Det viktiga är ju inte vem som bedriver verksamheten, utan att den bedrivs, upplever jag. Och det tror jag att ni håller med om. Så att dom slantar som satsas i dag dom kommer fortsättningsvis också på minst den nivån fortsättningsvis också satsas på verksamhet här i Sköllersta Folkets Hus. Sen bara litet inom parentes när det gäller bowlinghallen. Så kommer den förläggas till en yta som tidigare varit ICA-affär. Den kommer byggas om utav Hallbo. Det kommer tas ut en hyra, som på en ganska kort tid betalar den investeringen. Så den är ingen kostnad varken för kommunen eller Hallbo, utan är ett nettotillskott genom att man disponerar en yta som i dag står tom. Så det vore en dålig affär för kommunen att inte satsa på den och då skulle man få mindre pengar till bla olika verksamheter, så är det.

Svar av Östen(c): Jag kan verifiera att det går inte att långsiktigt driva Tingsgården med dom ekonomiska villkor som råder i dag, det är vi helt på det klara med i föreningen. Det förklarar ju då varför det har tjatats, eller har begärts anslag på olika sätt som ibland har blivit lån då för att klara sig över nån puckel osv, men långsiktigt har vi inte egentligen på flera år sett hur vi ska lösa det. Nu ser vi att skulle det inte lösa sig, då är vi tvungna att avveckla. Vi har avsatt pengar så att vi ska kunna betala tillbaka det. Kommunen ska inte behöva förlora dom här 40.000:- kronorna, men då måste ju, som Sören sa, det ska drivas på ett eller annat sätt och det kostar ju också pengar. Men det måste då kommunen ta ställning till hur man ska göra i fortsättningen. Sen var det så att det var ett kommunstyrelsesammanträde här som inte … Jag var ute när frågan behandlades, det gällde just Tingsgården. Jag var ute därför att jag var jävig i frågan. Och då beslutades i alla fall att kommunens revisorer skulle titta på räkenskaperna och det har då Max-Åke ringt till de här båda revisorerna och sagt att dom är välkomna hit. Dom har inte synts till eller hörts av på något sätt. En har tom sagt ifrån att han tänker inte bry sig om det här. När det här beslutet fattades eller efteråt, har man funderat något på: vart tog den här revisionen vägen?

Replik av Sören: Jag har i dag haft kontakt med revisorerna. Den ena revisorn, den borgerliga, sa att Max-Åke ringt till honom en lördagkväll kl.22.00, och han fann inte det så lämpligt att diskutera den här frågan vid den tidpunkten, men nu har man i stället gjort så att man har tagit in Komrev, alltså vår godkända revisor, som kommer inom en snar framtid revidera den, det har revisionsgruppen beslutat.

Kommentar av Per: Du har läst in dig litet på Sköllersta innan du kom hit, det är bra. Fortsätt med det
.
Replik av Sören (s): Ja, eftersom jag ….. jag älskar Sköllersta.

Svar av Carl (kd): Jag ska inte säga så mycket mer än vad som redan har sagts, jag tycker det mesta har sagts i den här frågan, men jag skulle vilja återknyta litet grann till er och er grupp här, och engagemanget som finns i Sköllersta. Ni har ju talat väldigt mycket här, många av er i kväll om hur oerhört mycket den här Tingsgården betyder, och det är förmodligen alldeles sant också, men det är ju ändå en ganska blygsam skara utav sköllerstabor här i kväll också naturligtvis, och jag skulle tipsa er om att kanske ta reda på från sköllerstabor hur mycket dom själva är beredda att satsa på att få behålla Tingsgården med sin verksamhet, därför att när kommunens finanser ser ut som dom gör och möjligheten till att få ökade bidrag ser ut som dom gör så har det inte att göra med att vi sitter och försöker vara elaka och snåla, utan det har att göra med att vi har hela kommunen att se till, va, och att det ska vara någotsånär jämbördigt, och då handlar det ju också om att ta ett lokalt engagemang även i Sköllersta. Är intresset så stort som ni beskriver, så kanske det finns, det kanske finns möjligheter att få sköllerstaborna att ta ansvar för Tingsgården på ett sätt som ni inte har anat förr.
Svar av Ragnar (v): Ja, jag kan avsluta med att jag vill tacka. Jag tycker det har varit ett lovvärt initiativ ni har tagit här. Det har varit intressant. Det har varit lärorikt. Jag åker härifrån och kan litet mer om Sköllersta som genuin hallsbergare. Tack ska ni ha!

Svar av Göran (fp): Jaha, jag tänkte sluta med att hålla ett försvarstal för Tingsgården här i Sköllersta. Jag tror nämligen att det ligger en del i det jag kommer att säga och det är det att ungefär… det var väl någon gång på 80-talet eller därikring, ni vet väl bättre kanske än jag. Då byggde man nere vid folkhögskolan en matsal, är det inte så? Ungefär så, och när det hände, då hände det någonting här också samtidigt. Man fick ett sämre uthyrningsunderlag, och det är ju så faktiskt att Kävesta Folkhögskola, den matsalen, har blivit väldigt använd utav befolkningen i det här området och runt i kring här, och det måste ni hålla med mig om i alla fall, att tidigare så var mycket av dom samlingarna här i Tingsgården faktiskt. Man hade födelsedagskalas och man hade alla möjliga grejer här. Ett väldigt stort uthyrningsunderlag som har försvunnit, det måste man nog säga, det tror jag ni håller med mig om. Och då är frågan: Finns det här uthyrningsunderlaget eller måste man göra på ett helt annat sätt och forma om det här på något vis därför att det egentligen inte finns.

Fråga av Micke Johansson: För fem år sen när ni slog ihop och fick ner all verksamhet hit till skolan så var det ju mycket tal om att det skulle göras i ordning…. gården då utanför dagisavdelningarna. Men det har ju inte hänt ett dugg på fem år, utan småbarnen går ju fortfarande på ren asfalt, och sen är det bara ett stålstaket runt om och det skulle göras då för över fem år sen. Nu när vi hör då att bowlinghallen kommer att ge en väldig vinst här för Hallbo, så då kanske litet pengar kan få komma tillbaka igen? Det var min fråga.

Svar av Sören (s): Jag måste ärligen erkänna: Jag kan inte hur det ser ut på skolgården, men det här var alltså utanför dagisavdelningen? Jag tar med mig det och kollar vart det har tagit vägen, för jag kan tyvärr inte frågan.

Kommentar av Per: Det är mycket vi har att ta med oss hem och fundera över…… Frågan som hänger kvar i luften är om vi ska återkomma och det är klart vi ska göra i en aller annan form.

Kommentar av Lars Törnblom: Det har kommit upp en del konkreta förslag egentligen, som man inte behöver vänta ett år med, tycker jag. Diskutera bostadsutvecklingen osv….. Det var Ewa som föreslog: varför inte ta ett snack om hur man ska komma snabbare till skott med att få ordning på bostadseländet här då. Det kanske behövs, på något vis, hittas på någon grej för att få ungdoms- och äldreboende , för att få dom äldre att släppa lägenheterna, som kanske inte kostar 1½ miljon då, utan 750.000:-, som verkligen kommer att locka folk ifrån stan.

Svar av Per: Att vi väntar ett helt år med att ses så här igen betyder ju inte att ni inte kommer att höra av oss långt innan, eller hur?

Fråga av Lars: Vem ska dom höra av sig till?

Svar av Per: Oss, alltså dom kommer att höra av oss långt……. på många sätt….

Fråga av Lars: Men om dom nu sitter hemma på kammaren och funderar: det här ska vi göra för Sköllersta nu. Det vore väl en bra idé. Vem ska dom ta kontakt med då?
Svar av Per: Ja, tex ingående aktiva i det här lokala utvecklingsarbetet…….alla med dom här tröjorna, det är många. Vi får väl se det här som en avstamp och ingen slutpunkt på något sätt.

Påpekande av Maria Brånn: Det här häftet ni har fått om dom 13 punkterna och sen trafikdelen, det kan ni ta hem och läsa på, så får ni se det här som vi har missat. Så kan ni läsa innantill.
Svar av Sören: Vi ska inte bara läsa på det, vi har redan läst på det. Nu ska vi gå hem och jobba för att försöka förverkliga en del utav dom idéer åtminstone som ni har. Det kan vi väl lova varann.
Svar av Maria: Bra!

Slutord av Per: Då får vi tacka varann. (Applåd) Vi får börja med att sammanställa allt det här som har hänt i dag och se till att det kommer ut på Internet, så att dom som inte var här i dag kommer att kunna få ta del av vad som har hänt.