På hemvägen denna sena oktoberkväll, stöter jag på en vuxen i Sköllersta.
- LAN, säger han, vad är det?

Han är aktiv med barn och ungdomar, inte bara sina egna, bedriver kyrklig verksamhet och har god kontakt med skolan. LAN? frågar han.

Och då talar vi om ett fenomen som håller på att bli en folkrörelse över hela världen, mest för pojkar och unga män och den växer!
I denna stund sitter de och LANar, inte i miljontals utan antagligen i tiomiljontals minst, från Paris till Buenos Aires, Från Tokyo till Djakarta, från Johannesburg och Los Angeles till – just det Sköllersta!

- Vi trodde att det skulle bli en 40 st men det kom över 60, berättar
Markus Edlund, 15, en av initiativtagarna.
Deltagarna hade kommit kånkande med sina datorer till Tingsgården från Örebro, Hallsberg, Svennevad, Hjortkvarn, Pålsboda och Sköllersta, ofta med hjälp av någon förälder. Man sover på övervåningen, man äter chips, dricker läsk och man spelar dataspel! Tillsammans, direkt och mot varann igenom att datorerna är hopkopplade. I ett lokalt nätverk. Detta är betydelsen av LAN (Local Area Network).

Deltagarna kom från många håll förutom Sköllersta,
tex Örebro, Hallsberg, Svennevad och Pålsboda.

Warcraft 3, Quake 3 och Counterstrike är de populäraste spelen. Ytterst få töser syns i havet av datorer och pojkar. Man håller på i fyra dagar och fyra nätter. Tiden upphör och verkligheten därute försvinner, man bara ÄR, spelar och njuter…

Nu höjer den vuxne sitt pekfinger och blåser i den moraliska panikens visselpipa. Vad är det för spel egentligen? Det är antingen monster och vidriga typer i fantasivärldar eller rena kriget och det är ingen hejd på aggressiviteten. Detta är grymma spel, detta är krigsspel som bidrar till våldspiralen i samhället. Man skjuter och massakrerar så att likdelarna flyger.

Det är svårt att få riktigt vetenskapligt stöd för att ungdomar verkligen tar skada av detta, liksom av videovåld (vem minns inte den debatten!), utom för de ungdomar som redan är trasiga och aggressiva, för dom kan spelen förstärka tendenserna.

Dataspelarna framhåller gärna att det inte är våldet i sig de är ute efter utan spänningen och utmaningen att bemästra olika situationer. Och kan någon säga: är inte schack ett krigsspel? Där är det väl också själva spelet, situationerna och de strategiska perspektiven man gillar, inte att meja ner bönder.
I vilket fall som helst finns det all anledning för vuxna att intressera sig för spelen och hindra att allt för unga har med dom att göra.
Just nu diskuterar spelbranschen att märka spelen med åldersgräns mm som för filmer och det är väl inte en dag för tidigt.

Så har vi den andra, mer positiva aspekten. De lär sig!
Här kopplar ett 50-tal ungdomar själva ihop datorer och diskuterar nog så avancerade tekniska lösningar, ofta med en hel del engelska termer inblandade. Och hela lägret på 4 dagar organiseras av deltagarna själva med ungdomarna i SUG, Sköllersta Ungdomsgård som motor. Som ett scoutläger under informationssamhället, istället för knopar och tältpinnar är det hubbar och routrar.

Det borde kanske ordnas liknande LAN i många dygn för pensionärer, för kvinnor (i alla åldrar!), för frimärkssamlare eller för hembygdsintresserade?

Det gäller bara att hitta rätt spel…