Så kom då Hallsbergspolitikerna till Sköllersta.

Från alla partierna kom Hallsbergspolitikerna till utfrågningen

Någon folkvandring till mötet blev det väl inte, men stora salen i Tingsgården blev skapligt uppfylld.

Bildvisning ingick i frågebatteriet

Mötet var omsorgsfullt förberett av arrangörerna. Ett brev till de inbjudna politikerna hade utgått med ett antal centrala frågor i, som skulle behandlas.

Per Janse öppnade och inledde mötet med synpunkter på hur den representativa demokratin måste växelverka med folkrörelser, det civila samhället etc för att inte politikerföraktet ska breda ut sig.

Så satte utfrågningen igång. Trafik var första temat. Max-Åke Björkman berättade om Kävesta-korset, Maria Brånn om den för cyklister farliga Sockenvägen och Max-Åke igen om 727:ans buss.

Välvilja från alla partier

Samtliga partier i Hallsbergs kommunfullmäktige var representerade med minst två personer. Alla sade sig positiva till i stort sett alla förslag som Sköllersta lokala utvecklingsgrupper presenterade. Där fanns en del nyanser om man skulle satsa på tunnel istället för trafiksignaler och refuger och bulor istället för hastighetsbegränsning osv, men alla var positiva. Några tidsramar var svåra att lova och det kostade inte heller just något. Det var ju främst påtryckningar på Vägverket det gällde. Det var ju inte så lätt sa man, men skulle göra vad man kunde. Det var ingen ände på hur man vill ligga på och "leva djävulen" gentemot Vägverket för Sköllerstabornas räkning.

Vid en närmare koll på den prioritetslista kommunen gjort upp för Vägverksprojekt i kommunen man vill driva, hade cykelbanan på Sockenvägen hamnat som nr 8.

Maria Brånn visar behovet av cykelbana på Sockenvägen.

När det gällde bostäder var man också positiva. Visst ville alla satsa på att bygga i Sköllersta! Här gjorde socialdemokraternas Sören Larsson ett utspel om att bygga nytt på Stationsplan. En idé kom också om att följa upp boendesituationen med ett särskilt möte i Sköllersta.

Medborgarkontor? visst och varför inte till Sköllersta, helst biblioteket. Stationsplan ska naturligtvis också snyggas upp. Man bockade av utvecklingsgruppernas frågor och var positivt. Skolgården? Javisst! Barnens färdvägar? Ska bli bättre!

...men stopp i röret för Tingsgården.

Det var först med Tingsgården/Folkets Hus det började brännas. Här handlade det om att kommunen skulle visa sin vilja på allvar genom att med extra pengar gå in och stöjda en värdefull verksamhet, en verksamhet som kommer orten till del, en verksamhet som används flitigt, långt aktivare än på de flesta andra håll. Dessutom håller man i stånd ett fint gammalt hus med anor.

Folkets Hus-rörelsen i kommunen får ganska lite totalt. Verksamheten i Sköllersta som är särskilt livaktig, får alltså, proportionellt sett, ett mindre stöd än de andra, eftersom man har mer utgifter pga mer verksamhet.
Här uppvisade Östen Karlsson Cp den enda avvikande rösten och menade att verksamheten i Sköllersta borde få någon form av ökat stöd. Han sitter ju själv med i Folkets Hus-styrelsen, men var ändå påtagligt försiktig.
Attackerna från Folkets Hus-styrelsens ordförande Lars Sund och den nu uppsagde föreståndaren Max-Åke Björkman samt flera inlägg från publiken som förespråkade ett kommunalt stöd i en omfattning som skulle garantera fortsatt verksamhet i samma omfattning som hittills, hjälpte inte. Kommunens partier över gränserna var här som en vägg.

Efter pausen tillkom inte så mycket nytt. Det enda som tände var Folkets Husfrågan, igen.

Flera möten behövs

Vi har fått mycket med oss hem, sa Hallsbergspolitikerna med en mun mot slutet.

Och mötesdeltagarna från Sköllersta har också fått en del att fundera över.

En utskrift är på gång av vad som egentligen sades. Den kommer att läggas ut på denna webbplats. Vad som sades och vad som egentligen hände, måste nu analyseras.

Nya möten bör naturligtvis hållas med politikerna, kanske helst inom ett år. Då får vi se vad löftena varit värda och hur frågorna står.

Se även artikeln om mötet i Nerikes Allehanda från den 17:e april.