Första sidan

Det har varit ett dramatiskt år
för Sköllerstabygden och för Närke.
Planerna på exploatering av skiffern
är ett orosmoln, men motreaktionen
har varit kraftig. Aktiviteten är bred
och sammanhållningen i bygden stark.
Det finns gott hopp!

Denna webbplats har blivit
ett forum för hela frågan.
Här finns olika områden,
för överblickens skull,
även om de går i varann.

Traditionell brytningsteknik dvs djupa lodräta schakt och horisontella orter kan inte användas om man vill utvinna brännbara ämnen och metaller i alunskiffern under Närkeslätten. I stället måste stripmining tillämpas dvs avrymning av åkrar, skog, bebyggelse etc ovanför alunskiffersedimenten. Kort sagt skapas då jättelika rullande dagbrott i landskapet.

Gruvbolagen förespråkar därför användandet av en kemisk lakningsmetod: den s k ISLmetoden (In Situ Leaching). Metoden bygger på att svavelsyra pumpas ner i borrhål för att laka ut metaller, t ex uran. Eftersom metallhalterna är låga i Närkeslättens alunskiffer skulle utvinning med in situ lakning kräva ett mycket stort antal borrhål inom stora områden för att medge utvinning av mer än obetydliga mängder metaller. Det finns stor risk att lösningskemikalier med utlösta metaller och andra ämnen från alunskiffern sprider sig så att lösningen inte kan pumpas upp fullständigt.

Det är mycket svårt att finna några rapporter om positiva resultat av ISL-metoden i bygder i världen, som motsvarar Närkeslätten med avseende på berggrundsstruktur, hydrologi, natur, kultur, bebyggelse och infrastruktur. Vissa positiva resultat redovisas dock från utpräglade glesbygdstrakter i t ex tundraområden i Canada och ökenområden i Australien.

Under stora delar av Närkeslätten finns den kambriska sandstenen, som är en en ypperlig grundvattenreservoar. Även den ordoviciska kalkstenen, där den inte är borteroderad, har ofta bra vatten. Förkastningssprickor har resulterat i att det finns vertikala förbindelser mellan alla skikten i den kambrordoviciska lagerföljden, från kalkstenen via alunskiffern, lerskiffern och sandstenen ner till urbergsytan i botten, vilket gör att otjänligt vatten från borrhål kan förorena såväl ytvatten som de båda akvifererna i berggrunden.
Se på kartan vilka stora områden som berörs:

Ökade utsläpp av föroreningar från Svartåns och Täljeåns vattensystem till Hjälmaren, Mälaren och Östersjön strider helt mot Ramdirektivet för vatten där det står att “god status” måste uppnås för allt vatten i Europa senast 2015 och att hållbar vattenanvändning säkerställs över hela Europa.
Läs mer om ramdirektivet på
http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l28002b.htm
http://www.vattenportalen.se/docs/brochure_sv.pdf
Oavsett vilken metod som används om man vill ta till vara olja, metaller mm i alunskiffern under Närkeslätten blir resultatet att en urgammal kulturbygd blir helt förstörd. Se GIS-kartor på Länstyrelsens hemsida:
http://www.t.lst.se/t/GIS_Kartor/

En del undersökningstillstånd och arbetsplaner är beviljade och motståndet växer
Några har inte godkänt arbetsplaner. Finns förslag på skrivelser man kan använda här
Ännu fler har överklagat Skifferoljeaktiebolagets förlängning av undersökningstillståndet

Allmän bakgrund
Om utvecklingen fram till dagens läge (2006)

Tv. Rolf Nordström Skifferoljeaktiebolaget
th. Bergmästaren JO Hedström som givit Nordström
undersökningstillstånd för Närkesskiffer

Fakta om själva skiffern
Hur den uppkommer, ser ut, egenskaper,
geologi, berggrundskartor mm

Alunskiffern, berggrund i fokus

Juridiken
lagar och regler kring undersökning,
brytning mm

Allmän webbplats om uranbrytning
Nej till uranbrytning.nu Här samlas fakta och rapporter
från brytningshotade bygder i hela landet.