Allmän plats om uranbrytning
Nej till uranbrytning.nu

Freda alunskifferngruppen på Facebook

Åsa Moberg: Så kan man öppna en urangruva i all tysthet, Publicerad 2012-11-16 09:00

Från Naturskyddsföreningen:

Hälso- och miljörisker vid Vattenfalls urankälla i Namibia

Två av tre centerkandidater mot ett uranförbud

Från Greenpeace

Greenpeace levererar kärnavfall till EU-parlamentet (7 okt-10)


Lars-Åke har försökt göra en sammanställning av fakta ur sitt arkiv

Ett examensarbete Närkes alunskiffer – utbredning, beskaffenhet och oljeinnehåll. Kandidatarbete. Takemi Murase. Geologiska institutionen. Lunds universitet. 2013

Om olika utvinningsmetoder
avhandling i industriell miljöekonomi

Tidigare ariklar mm


Talvivaara. En av Finlands värsta miljöolyckor

Gruvläckage i Finland hotar ekosystem och fisk

Välkomna till Freda skifferns hemsida.

En sida som vill verka för att skiffern ska ligga kvar i backen. Att inte gruvbolagen ska förstöra miljön för oöverskådlig tid genom kortsiktiga vinster genom brytning av uran mm eller utvinning av gas och olja.
Detta är en gammal kulturbygd med många invånare.


Senaste

På Bergsstatens sida
8 februari 2017
Svenska Skifferoljeaktiebolaget har beviljats undersökningstillstånd benämnt Kvarntorp nr 10 i Kumla och Hallsbergs kommuner

2 feb 2017 beviljade Bergsstaten undersökningstillståndet för området Kvarntorp 10

Radio Örebro 29 jan 2017
Länsstyrelsen inte emot mineralundersökning i Kvarntorp

Radio Örebro 10-11 jan 2017
Det kanadensiska bolaget Uru metals har ansökt om undersökningstillstånd i Kvarntrop. Men det kan dröja innan några fysiska ingrepp i marken får göras - om tillståndet ens beviljas.

Kumla säger nej till mineralbrytning

Roland orolig för barnbarnen om Kvarntorp blir gruva igen


I november 2016 sökte Svenska Skifferbolaget undersökningstillstånd för Kvarntorp 10. Det motsvarar ungefär områdena Kvarntorp 5 och 6 som de inte fick förlängt 2015 plus ett område vid Hjortsberga.
Se kartan


Titta på filmen från OVIKEN. Det kan vara framtidscenariot här i Närke
OVIKEN
Bergs kommun, Krokoms kommun, Åre kommun, Östersunds kommun
Information från de fyra kommunerna kring Storsjön om effekterna av uranbrytning i Oviken, Bergs kommun

Varför engagera sig i skifferfrågan

Traditionell brytningsteknik dvs djupa lodräta schakt och horisontella orter kan inte användas om man vill utvinna brännbara ämnen och metaller i alunskiffern under Närkeslätten. I stället måste stripmining tillämpas dvs avrymning av åkrar, skog, bebyggelse etc ovanför alunskiffersedimenten. Kort sagt skapas då jättelika rullande dagbrott i landskapet.

Gruvbolagen förespråkar därför användandet av en kemisk lakningsmetod: den s k ISLmetoden (In Situ Leaching). Metoden bygger på att svavelsyra pumpas ner i borrhål för att laka ut metaller, t ex uran. Eftersom metallhalterna är låga i Närkeslättens alunskiffer skulle utvinning med in situ lakning kräva ett mycket stort antal borrhål inom stora områden för att medge utvinning av mer än obetydliga mängder metaller. Det finns stor risk att lösningskemikalier med utlösta metaller och andra ämnen från alunskiffern sprider sig så att lösningen inte kan pumpas upp fullständigt.

Det är mycket svårt att finna några rapporter om positiva resultat av ISL-metoden i bygder i världen, som motsvarar Närkeslätten med avseende på berggrundsstruktur, hydrologi, natur, kultur, bebyggelse och infrastruktur. Vissa positiva resultat redovisas dock från utpräglade glesbygdstrakter i t ex tundraområden i Canada och ökenområden i Australien.

Under stora delar av Närkeslätten finns den kambriska sandstenen, som är en en ypperlig grundvattenreservoar. Även den ordoviciska kalkstenen, där den inte är borteroderad, har ofta bra vatten. Förkastningssprickor har resulterat i att det finns vertikala förbindelser mellan alla skikten i den kambrordoviciska lagerföljden, från kalkstenen via alunskiffern, lerskiffern och sandstenen ner till urbergsytan i botten, vilket gör att otjänligt vatten från borrhål kan förorena såväl ytvatten som de båda akvifererna i berggrunden.

Se på kartan vilka stora områden som berörs:

Ökade utsläpp av föroreningar från Svartåns och Täljeåns vattensystem till Hjälmaren, Mälaren och Östersjön strider helt mot Ramdirektivet för vatten där det står att “god status” måste uppnås för allt vatten i Europa senast 2015 och att hållbar vattenanvändning säkerställs över hela Europa.

Läs mer om ramdirektivet på
http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l28002b.htm
https://vattenportalen.se/
Oavsett vilken metod som används om man vill ta till vara olja, metaller mm i alunskiffern under Närkeslätten blir resultatet att en urgammal kulturbygd blir helt förstörd. Se GIS-kartor på Länstyrelsens hemsida:
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Orebro/Underlag/